lotta
Spread the love
 
 
  

När det gäller Annie Lööf börjar jag känna mig olustig. Centerpartiet har en jättekris, en kris som har sträckt sig sedan generationer tillbaka. Det började redan med Torbjörn Fälldin när han inte passade in i det borgerliga gänget för sin huvudvärk angående kärnkraften, det fortsatte med Olof Johansson och Öresundsbron. Sedan fick partiet ett litet uppsving genom samarbetet med socialdemokraterna och krispolitiken. Högern rasade förstås, men många centerpartister mådde trots kris ilandet ändå bra. Det är nämligen en väldigt liten skillnad mellan centerpartiet och socialdemokrater på landsbygden. Sedan kom Maud Olofsson gav partiet ett rejält uppsving genom att skälla ut Göran Persson, bespotta socialdemokratin och flirta till höger och medelklassen i städerna. Stureplanscentern var ett faktum. Partierna i högerblocket jublade. Folk som alltid hatat centern stödröstade nu på dem för att de valt rätt sida. Jag vet välkända ledarskribenter på högersidan som nästan med stolthet röstade på Maud.
Maud Olofsson såg till att centerpartiet fick sina profilposter i den nya regeringen. Profilposter som landsbygd, miljö och näring. Poster utan något större inflytande, poster beroende av Anders Borg och Fredrik Reinfelds goda vilja. Maud Olofsson fick se sin stjärna dalande, ingenting har egentligen hänt i politiken. Hon gjorde upp med kärnkraften, och stora delar av partiet rasade. Eskil Erlandsson lekar landsbygdsminister med några futtiga miljoner och ändrar ingenting. På näringsdepartementet har det hänt lite både när det gäller nyföretagande, småföretag och tillväxt. Detta viktiga departement försvann liksom.
Nu är Annie Lööf partiledare och centern har lägre stöd än någonsin. Men är det Annie Lööfs fel? Nej hävdar jag hon har ett ansvar men är bara en aktör i en politisk strategi som fört partiet mot avgrunden. Ett problem hon har är givetvis hennes nyliberala stämpel ”Stureplanscentern”.
Men trots partiets politiska kris är det sällan som kritikerna diskuterar politik. De diskuterar Annie Lööf och framför allt att hon är ung, kvinna, omogen och okunnig. Ursäkta det får mig att må illa!
Jag läste nyligen Ann-Charlotte Ahlstads krönika i tidningen Arbetet. Hon skriver:
”Det är uppenbart att Annie Lööf inte är vald för sitt djupa kunnande eller för sin starka förankring bland gräsrötterna utan för att partiet velat spekulera i vad de trodde skulle gå hem i stugorna – en ung kvinna med rätt image och framtoning. Partiet valde alltså inte en politiker utan en kommunikatör. De förväxlade Lööfs förmåga att stapla klichéer och ¬flosk¬ler utan att staka sig med politisk kompetens. Det känns ¬olustigt!”
Ahlstads slutsatser kan sammanfatta den kritik som Annie Lööfs motståndare hänger sig åt.
Annie Lööf må ha en stapplande framtoning, men det beror inte på att hon är okunnig, ung eller har en dålig förankring i partiet. Annie Lööf har en stark förankring i partiet hon reste runt och träffade partimedlemmar i hela landet när hon eftervalsanalysen och funderande över framtiden efter senaste katastrofvalet. Hon har en universitetsexamen i juridik och det mer än vad många andra partiledare och andra höga politiker har. Hon är inte uppseendeväckande ung Gustav Fridolin är lika gammal. Hennes problem är givetvis att hon är kvinna. Det är bara kvinnor som får sådana här påhopp och dessutom de fränaste påhoppen av andra kvinnor. Detta äcklar mig något.
Kritisera henne gärna men blanda inte in hennes kön.

Dela:

12 Thoughts on “Påhoppen på Annie Lööf äcklar mig”

  • En kris för demokratin!

    Skall ett politiserat monopol fack få styra svensk politik. Fortsatt demokrati eller tillbaka till en oligopol demokrati med en dominerande spelare: Monopol facket! Igår kunde vi läsa ” veckans krigsrubriker om den hemliga S-strategin att ”utplåna Centern”.” Idag kan vi se resultat. Så fungerar Monopol.

    Vilka kan klara kampen mot en röd arme på 100 000 fotsoldater. Fack Kålles/LO löfte till Fack Steffe/SAP på Monopol fackets ”valupptakt”. En röd arme på 100 000 skall jämna marken för ett Parti/Blindtarm som bara har knappt 100000 medlemmar.

    Tänk efter före: Ja till Demokrati. Nej till Monopol fack.

    Svara

  • Antar att ungcenterns drive om att ”krossa facket”, backlashade!
    Bakom den idén kan man skönja samma individer som la fram det nyliberala programförslaget härförleden, de kommer ur ungcentern och etablerade sig som ”stureplanscentern”. Det är förmodligen denna strömning som mest skadat centern. Vi ska minnas att den som jämnade marken för en sådan utveckling var den otroligt hyllade Maud Olofsson(!).
    Tror nog centern gör bäst i att söka sig till rötterna, lämna storpolitiken och satsa på de kommuner där de fortfarande har stöd. För att bygga upp sig från det, till den gamla center som det kanske finns utrymme för i svensk politik. Ett nyliberalt parti med tossiga idéer passar bättre på andra sidan Atlanten.

    Svara

  • @ Lotta vi får inte glömma att valhemligheten förhindrar öppenhet och omöjliggör vetskap om vad den enskilde egentligen röstat på.
    Det beklämmande är att vi fortfarande håller oss med ledare i toppen på pyramider, undantag mp. Det är en förlegad struktur med ledare och partisystemet har också passerat bäst före datum, liksom republik, monarki och regeringsformen. Att hålla på och småpeta i en rutten grund är att förlänga pinan. Ser samma tänk när det gäller Överförmyndarverksamheten.

    @Per H – Svenskt Näringsliv (svenskt rövarliv) är ju ett monopol med liknande fotsoldater mm. När Palme knystade om ekonomisk demokrati då marscherade gamla arbetsgivarföreningen och begravningen av social demokrati verkställdes. Den demokratiska utvecklingen med mer direkt politisk makt till folket, har avstannat. Facken behöver omorganiseras både strukturellt och valet av individer skall vara ur yrkesgruppen med rörlig bemanning som mp.

    Jag håller med om att valet går i DDP anda. DDP = den dräpande principen – äta eller ätas. Vi har inte kommit längre, djurriket och dess barbarstadier är en lång resa att komma ur.

    Svara

  • Fruktansvärda påhopp, naturligtvis skall inte offentliga personer bli utsatta för något annat än konstruktiv kritik. Personliga påhopp vare sig det är genus eller annat missar det som borde vara viktigt i politiken.
    Dock som verkligheten såväl som krönikan har partiet plötsligen försökt byta ideologi. Varför? Jaa de väljare som en gång i tiden identifierade sig med C (a.k.a. Bondeförbundet) blir färre och färre och då blir ju följden en lägre support från väljare.
    Personligen har jag svårt med partier som ändrar ideologi efter hur valmanskåren ”tycker” efter en tid så har alla partier placerat sig, åtminstone i sin kommunikation, ganska nära eller mitt på en stor grupp väljare……..partier som differentierar sig på ”småsaker” kanske borde bilda ett gemensamt parti……eller så får man som politiker i ett litet parti leva med detta att man inte kan exekvera speciellt mycket makt och inflytande.

    MEN låt partierna klart och tydligt presentera sina ideologier och låt sedan väljarna ta ställning……..ojust behandling är inte trevligt vem det än drabbar….

    Svara

    • @ C Thomasson. Dagens ledarkrönika i Aftonbladet tycker inte jag är något påhopp, varken på Lööf eller Centerpartiet. Det är en korrekt analys av varför det går dåligt för C.

      Svara

      • Då läser vi på 2 olika sätt. Som krönikan är skriven tyder på att de inte heller brytt sig om vad faktiskt centern bidrar med…

        Svara

  • Skulle vara intressant att höra vad du tycker att C bidrar med i svensk politik? Lindberg skriver – och jag instämmer – att C inte bidrar med något unikt eller har några egna bra förslag, som får genomslag i den politiska debatten. Centerpartiet är tvärtom överflödigt i alliansen.

    Svara

  • Reblogga detta på Johan48's Blog och kommenterade:
    Det är väldigt provo­cerande att vara ung och kvinna i maktställning. Vi ser samma ­saker inom ­media, ­näringslivet och poli­tiken. Det gör att man ­utsätts för extra hård granskning. Granskning är bra, men jag ser ju också att kvinnor och män ­behandlas olika.

    Hur reagerar Annie på det? Hon är en cool ung bonnakärring, jurist och en utpräglad kommunikatör. Ska alliansen reda sig i uppförsbacken,behövs både annie och Centern.

    – För det första handlar det om att man behöver vara medveten om att det finns skillnader. Som ­ledare handlar det också om att bita ifrån. Det finns ett konkret exempel från Bryssel. När ­industriministrarna träffas är Annie oftast ­ensam kvinna. Bara nu senast rapporteras att hon fick ­lite gliringar. Ordföranden sa att ”ja, här kommer en kjol bland alla pressvikta ­byxor”. Det gäller att inte tolerera en ­sådan beskrivning från sådana som sitter och leder ­möten. Annie jobbar också väldigt mycket med att försöka lyfta kvinnor i olika ledarroller runt om i samhället.

    Att vara ung och kvinna är den största ledarskapsutmaningen – där kommer processerna kring jante igång på alla cylindrar:)!

    Svara

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *