Sett från ett storstadsperspektiv är vindkraften helt oproblematisk. Den ses som nyckeln för att Sverige ska lyckas ställa om till en helt förnybar energiproduktion. Men på många håll i landet väcker den snabba utbyggnaden frustration, ilska och splittring.
LÄS FLER: krönikor av
Lotta Gröning
SVT:s Janne Josefssons åkte till Malung för att spegla konflikten om den tilltänkta vindkraftparken på Ripberget. Förvånad stod han där utan någon representant från nej-sidan. Varför blir det så infekterat? frågade han. Josefsson fick inget bra svar och gick vidare med andra frågor. Till exempel den ilska som kommunalrådet Hans Unander (S) hade blivit utsatt för. Det finns en förklaring till varför Malung håller på att slitas itu och varför frågan om vindkraft blir så infekterad. Maktlösheten är den viktigaste orsaken och på senare år också att vindkraftsindustrin satsar på många och höga vindkraftverk. På Ripfjället i Malungs kommun handlar det om 40 vindkraftverk som är 240 meter höga.
Människor som ser sin livsmiljö hotad ser samtidigt en regering och en riksdag som kör över sina medborgare. Människor som är emot att få en vindkraftpark vid husknuten känner ofta en total maktlöshet.
Regeringens stora satsning på vindkraft har bidragit till att lagar och regler som underlättar etableringen har beslutats. Vindkraften har en egen gräddfil, egna lagar och regler och egna forskningspengar. Alla myndigheter har order att sätta vindkraften främst. Regeringens tydliga mål för vindkraften påverkar till och med rättsväsendet. Den enda vägen för människor att påverka en vindkraftsetablering i deras närområde är det kommunala vetot. Det finns kommuner som säger nej, precis som det också finns människor som välkomnar vindkraften.
Nu har regeringen bestämt att gå på vindkraftslobbyns krav och tillsätter en snabbutredning för att avskaffa det kommunala vetot. Miljöpartiet är drivande och får klimatpoäng, Lise Nordin med partibeteckningen MP utreder. Men det är en omstridd väg att inskränka kommunernas självbestämmande. I miljöbalken står: ”Vindkraftverk ska lokaliseras till platser som är lämpliga med hänsyn till att ändamålet ska kunna uppnås med minsta intrång och olägenhet för människors hälsa och miljö.”
Människorna i C-klassen för en ojämn kamp eftersom de får sin livsmiljö sönderslagen.
De tre områden som har mest vindkraft är Östra Götaland, Norrland och Bergslagen. Människorna som bor här klassas som mindre betydelsefulla av regeringen, Miljöbalken kallar dem för klass C. Paragraf 2 är särskilt intressant eftersom den stadgar en mycket detaljerad uppräkning av vad som är värt att skydda i Sverige. Bland annat Mälaren och Mälarens öar, Dalälven från Avesta till Skutskär (havet) samt i stort sett alla skärgårdsområden. Notera att fjällvärlden från Transtrandsfjällen och hela vägen norrut är skyddad mark. I Transtrand ligger Sälen, där hundratusentals storstadsbor tillbringar ledigheter och har investerat i fritidsboende – fattas bara, att det skulle få byggas vindkraftverk där! Det är nämligen i de från vindkraft skyddade områdena som A-människorna bor.
I Stockholm finns inte ens en plan för vindkraften trots att regeringen bestämt att alla kommuner ska ha det. Där bor många av de makthavare och miljökämpar som älskar vindkraften.
Det är människorna i C-klassen som för en ojämn kamp eftersom de får sin livsmiljö sönderslagen. Det är sällan ansvariga politiker eller medier bryr sig om vindkraftmotståndarnas kamp för sin livsmiljö. Istället kommer nya förordningar och regler som försvårar deras demokratiska rättigheter och kör över deras motstånd. När kommunalrådet Hans Unander i Malung gjorde som regeringen ville får han via en förordning för att underlätta vindkraftsetableringar ett bidrag som tack för hjälpen. Lite plåster på såren för all kritik.
Vindkraftens gräddfil visar sig även när rättsväsendet och domstolarna anpassar sig efter den politiska agendan. Det har forskare vid Luleå tekniska universitet sett genom granskning av 20 domar från 2005 då en dom blev vägledande. Enligt lagen ska vindkraftens betydelse för en hållbar utveckling ska vägas in när vindkraftsetableringar ställts mot andra intressen som exempelvis rennäring eller naturvärden. Men när man började lyfta in vindkraftens positiva miljöeffekter vann plötsligt vindkraften, vilket Ekot rapporterade om i november 2016.
Och så har vi demokratiperspektivet. Olle Lundin, professor i förvaltningsrätt vid Uppsala universitet, är orolig över beslutet att utreda det kommunala vetot. – Kommuner ska ha sista ordet eftersom de vet vad som fungerar bäst lokalt och kommunala vetot fyller en viktig funktion. Tar regeringen bort det kommunala vetot får vi i Sverige en vitrysk situation där staten bestämmer allt, säger Olle Lundin.
ELPRODUKTION AV VINDKRAFT I SVERIGE
2000: 457 gigawattimmar (GWh)
2005: 949
2010: 502
2015: 16 268
2019: 19 847
Källa: Statistiska centralbyrån (SCB)
Enligt Energimyndighetens prognos ökar elproduktionen från vindkraft till 38 terawattimmar (TWh), alltså 38 000 GWh, fram till 2022. Fram till 2040 ökar elproduktionen från vindkraft till minst 90 TWh, mer än hälften av produktionen i landet, enligt Svensk Vindenergis prognos.Visa mer
ANTALET VINDKRAFTVERK I SVERIGE ÅR FÖR ÅR
2009: 1 371
2010: 1 658
2011: 2 018
2012: 2 384
2013: 2 638
2014: 2 955
2015: 3 161
2016: 3 330
2017: 3 376
2018: 3 569
2019: 3 976
Källa: EnergimyndighetenVisa mer
VINDKRAFT I EUROPA
Procentandel vindkraft i europeiska länders elproduktion 2020
Spanien 48 procent
Danmark 36,3
Litauen 30,8
Österrike 30,8
Polen 29,5
Portugal 23,8
Tyskland 19,6
Estland 18,4
Grekland 17,6
Rumänien 17,0
Italien 17,0
Finland 12,0
Sverige 10,4
Norge 6,0
Ungern 4,3
Lettland 4,2
Frankrike 3,9
Storbritannien 3,8
Tjeckien 3,3
Bosnien 2,7
Källa: Wind EuropeVisa mer
LÄNDERNA SOM BYGGER MEST
Procent av antalet nystartade vindkraftverk i världen 2019
Landbaserad
Kina 44 procent
USA 17
Indien
Spanien 4
Sverige 3
Frankrike 2
Mexiko 2
Tyskland 2
Argentina 2
Australien 2
Övriga världen 18
Havsbaserad
Kina 39 procent
Storbritannien 29
Tyskland 18
Danmark 6
Belgien 6
Övriga världen 23
Källa: Global Wind Energy Council (GWEC)
LÄS MER: Lotta Gröning i intervju om sin nya serie: ”Pappa sa att man måste strida för landsbygden”
LÄS MER: Lotta Gröning: Den svenska bonden är diskriminerad och hotadDelaKopiera länk