Borde vi inte ha högre krav i en valrörelse på alla inblandade aktörer, inklusive oss själva. Vad ställer du för krav som väljare?

1) Tystnaden i media i alla frågor som politikerna inte vill diskutera. Var är uteliggarna I debatten, de vräkta, de som lever på försörjningsstöd. De väljare vilkas röster inte har någon betydelse för valutgången talar ingen om. Den enda fråga som fått verkligt genomslag I den här valrörelsen är regeringsdugligheten. Det är som om Sverige hade ett tvåpartisystem. Lägg dessutom till att det är samma frågor som alltid diskuteras. Koncentrationen på partiledarna är totalt och det blir väldigt tydligt när det bara är två partiledare i fokus.

[hr]
[wp_ad_camp_1]
[hr]

2) När journalister kritiserar journalister morras det i kåren. Det är absolut inte rumsrent. Vi ska vara lojala, trogna och inte sticka ut hakan mot varandra.

3) Den politiska journalistiken är på dekis. Det är valrörelse och partierna styr agendan. Vi gör precis som de vill. Det värsta är nog alla ledarskribenter som får kommentera alla utspel och debatter. Vi vet på förhand vad de ska säga. Vänsterskribenterna tycker regeringen är skit och Löfven bra, högerskribenterna tycker Löfven är skit och regeringen bra. Alla kritiserar Åkesson.

4) Partiledardebatten i Aftonbladets regi var bra. Men det är betecknande att deras absolut största supporter är dem själva. Gud va vi är bra är budskapet. Det är nog bara media som kan hylla sig själv så totalt.

Så måste vi börja fundera över SVT! Vad har de för policy nu för tiden? Den duktiga journalisten Karin Hubinette fick sluta som politisk reporter för att hennes syster blev minister, nu är hon tillbaka fast hennes syster är minister. Hon borde aldrig ha tvingats bort, men det går inte att låta bli att fundera over SVS policy. SVT granskar personer och vissa tycks vara okej oavsett vilken politisk bakgrund de har, andra får inte vara med. Det handlar med andra ord om godtycke inte om någon policy. Den sk objektiviteten svajar betänkligt.

5) Politikerna talar till oss väljare som om vi är lite bakom flötet. Först skäller de ut motståndaren, sedan ger de oss käcka oneliner om hur de ska skapa 100 000-tals nya jobb, skapa Sveriges bästa skola, en omsorg värd namnet och dessutom få tågen att gå. Problem som de inte löst under de senaste decennierna. Okej de flesta väljare förstår att politikerna vill väl men vet att det är makten de längtar efter.

6) Så denna ständiga flirt med ungdomsväljarna. Jag vet, de unga vill inte var med i några politiska partier. Ungdomsförbunden är små sekter och partierna ger sig själva ökade partibidrag i samma takt som medlemsantalet sjunker. Så det löser sig ändå. Så ska de få jobb utifrån politikernas önskemål. In i industrin eller äldreomsorgen. De ska slippa utbildas om de inte orkar, trots att vi lever i ett samhälle där det är brist på utbildning inte på jobb.

7) Pensionärerna är en mäktig grupp. De talar partierna om för dem vart fjärde år! Vi ska satsa lovar de. Många pensionärer har det väldigt bra, fast de klagar. Men de sämst ställda pensionärerna är lika fattiga efter valet som före valet, och åldersdiskrimineringen har inte förändrats trots att vi ska jobba tills vi blir 70.

8)Jägarförbundet är en av landets starkaste lobbyorganisation.Nästan alla partier förstår att de är rädda för vargen, deras röst betyder mycket. Som tack kan politikerna ta en jägarexamen i riksdagshuset. I källaren under riksdagens plenisal finns en skjutbana, där medlemmarna i riksdagens jaktklubb kan öva på att skjuta prick.

9) Så var det detta med Vattenfall och Nuon-affären. Varför är det så tyst? Därför att i princip alla partier har fingrarna I syltburken. Det var den socialdemokratriska regeringen som släppte Vattenfall fri, den ville att företagen skulle bli en aktör på den globala marknaden, konkurrera med andra energibolag I EU och bolaget organiserades om. i en svensk del och i flera internationella bolag. Bolag som inte alls hade samma miljökrav som det svenska, bolag som köpte upp tysk kärnkraft och kolindustri. Bolag som köpte det holländska Nuon till överpris för 90 miljarder. Socialdemokraterna, centern och vänstern var drivande på 90-talet. Och ansvariga för Vattenfalls policy fram till 2006. Riksrevisonsverket gav på den tiden Vattenfall och ansvariga politiker i regering och riksdag hård kritik för bristande insyn I företaget. Sedan kom alliansen och tog över. Resten vet vi och framför allt vill inte Fredrik Reinfeldt ta någt ansvar för de stora förlusterna som Nuon affären har kostat svenska skattebetalare. Debatten som blev om Nuon handlade inte om regeringen och riksdagens brist på insyn och kontroll, inte miljarder som statskassan förlorat, inte på en styrelse I Vattenfall som tappat kontrollen utan snarare om Maud Olofssons roll och Reinfeldt visste eller inte visste. I övrigt har det varit tyst. Media förmår ingen djupare granskning.

10) Så var det detta med den svenska demokratin. Vi får rösta hurra! Vi har ingen möjlighet att påverka vilka politiker som hamnar på listorna. Vi får kryssa en politiker som vi vill lyfta fram, men vi får inte stryka någon vi inte gillar. Vi får vara drivande i politiska frågor inom rimliga gränser, men blir vi för aktiva blir vi betecknade som jobbiga eller rättshaverister. Vissa frågor är tabu. Säger du att det är problem med invandringen blir du stämplad som rasist. Vill du att Sverige går ur i EU ses du som oseriös och extrem. Om präster inte vill viga homosexuella eller är emot kvinnliga präster är de mörkermän. Vi har svårt att acceptera åsikter som vi inte gillar. Vi har en politiskt korrekt demokrati som stämplar människor som paria bara för deras åsikter skull. Med andra ord klarar vi inte av att leva upp till demokratins grundprinciper, att alla ska ha rätt att få uttrycka sin åsikt. Det har inneburit att demokrati i Sverige är förenat med våld och trakasserier. Höger- och vänsterextrema grupper med våldet som ideologi har funnit en marknad. De använder demonstrationsrätten att bekämpa varandra. Motdemonstrationer har blivit politiskt korrekta sedan SD kom till makten, men bara mot vissa kategorier av åsikter. Skulle motdemonstrationer ske vid de etablerade partiernas mötet skulle det bli annat ljud i skällan. En kvinnlig miljöpartist visade brösten under Fredrik Reinfeldts tal i Almedalen. Hon blev utesluten i partiet. Tårtning har blivit ett vanligt inslag. Folk som inte tål andras åsikter kastar en tårta i ansiktet på sin motståndare. Är det demokrati? Eller yttrandefrihet? Knappast!

Det är bara att konstatera att vi har blivit demokratiskt omogna i Sverige. Inte nog med det vi börjar gilla mer diktatoriska tendenser. Allt oftare hör vi krav på inskränkning av yttrandefriheten. Det gäller främst nazister. Vi har en lagstiftning som hindrar dem att använda sina symboler, och att kränka andra människor vilket är mycket bra. Men det räcker inte för vissa, de vill inte att de ska synas överhuvudtaget. De vill förbjuda deras existens, förbjuda ordet nazism. Tänk om lösningen på rasism vore så enkel. Men det finns fler krav på hårda tag mot sådant vi ogillar. Vargarna till exempel, de ska utrotas. På varghatarsajter flödar rasismen både mot djur och människor men där är politikerna mer lyhörda.Sverige har blivit ett samhälle där vi har lågt i tak, vi har fått det krökta ryggarnas samhälle. Kraven på att vi ska tycka rätt, tänka rätt är utformade centralt. Sedan finns åsiktspoliserna i alla partier och i speciella lobbyorganisationer. Blir du brännmärkt är du politiskt död. Utmobbad från arbetsplats och samhälle. Så snackar vi om att det är så viktigt att motverka mobbing i skolorna. Men barnen är fostrade av oss vuxna och de gör som vi gör. De gör som politikerna, som media och som andra vuxna i deras närhet. Det är bara att konstatera att demokrati kräver kunskap, men kunskapen om demokratins värde har vi tappat i Sverige. Vi är helt enkelt okunniga och vi riskerar att få ett samhälle där de som skriker högst och där pöbeln styr vad som är politiskt korrekt. Jag hyser inget politikerförakt. Politikerna gör så gott det kan trots att de löser få problem och inte tänker så mycket längre än till nästa budget och till nästa val. Men det kommer att ställas nya tuffa krav på politiker. Det är en tidsfråga innan det krävs högskoleexamen och fina CV:n.

[hr]
[wp_ad_camp_2]
[hr]