Debatten om TV4:s nedläggningar av lokalkontoren pågår för fullt. Ett dåligt beslut men ack så förutsägbart. För några år sedan gick jag en universitetskurs med det märkliga namnet ”Nya trender i det mediekonvergenta samhället” där bland annat medieforskare från Norge förutsåg tre starka trender.

1. Mediernas konvergens (överlappning, samstämmighet) skulle öka. Datorer, mobiltelefoner och annan teknisk utrustning skulle bli kompatibla med varandra.
De fick rätt – numera är mobilen en dator, musikanläggning och telefon med mera.

2. Öppenheten i internet skulle öka – anonymiteten skulle minska. De hade rätt – Facebook är ett lysande exempel på det.

3. Intresset för globala och lokala nyheter skulle öka. De hade rätt även där, men här går de traditionella medierna åt ett helt annat håll.

Den utveckling som vi ser nu med SVT, TV4 och dagspress i spetsen  innebär att några få ”centralorter” får mer och större utbud medan det minskar eller försvinner helt i andra områden. Utveckling eller avveckling styrs inte bara av hur många människor som bor än här eller där, utan mest av allt utifrån var beslutsfattare  tycker att de naturliga naven finns. Därför slås exempelvis Uppsala ut av Stockholm och Luleå  av Umeå.
[hr]
[wp_ad_camp_1]
[hr]
Det som stör mig är att få, om ens någon, diskuterar strukturfrågorna. Det vill säga det som gör att nedläggningar av alla de slag i princip är förutsägbara. Så här kommer det att fortgå så länge vi tror att nedläggningen av TV4 bara är ett osedvanligt dumt beslut av Bonnierkoncernen för att de vill maximera sin vinst. Debatten lyft faktiskt  inte heller ett endaste dyft av att miljöpartisten Peter Eriksson anklagar den moderata kulturministern för att det är hennes fel. Må så vara att regeringen kunnat skriva ett bättre avtal med TV4, men det gäller i så fall det flesta områden. Privatiseringen har överhuvudtaget inte varit någon hit för landsbygden.

Nedläggningarna kan nästan alltid stoppas. TV4 är dessutom med stor säkerhet mycket enklare att påverka än både Putin och regimen i Syrien. Sanktioner fungerar även inom landet gränser. En så enkel sak som att stoppa all annonsering eller att sluta konsumera av Bonniers utbud skulle få effekt. Kanske inte samma dag, men på lite sikt. Helt säkert. Dessvärre tror jag att intresset är mindre än vad man skulle kunna önska. En anledning är att det finns neddragningar som påverkar oss som bor i periferin mycket mer påtagligt än nyhetssändningar. En annan viktig förklaring är att medierna för den breda allmänheten inte längre är särskilt lokala. De berör oss därför inte på samma sätt som förut.  Jag är själv ett exempel på det eftersom jag köper inlandets lokaltidning och surfar därutöver bara runt på nätet. Jag vet inte bara för mycket om Slussen. Mitt intresse för hundlatrinerna i Umeå är exempelvis i det närmaste obefintligt, även om jag förstår att det är en viktig fråga både för umeborna och miljön. (En nyhet som för övrigt tuggats många gånger och som även toppade länsnyheterna när jag försökte uppdatera mig om läget på hemmaplan under en resa i USA.)

I Sverige finns tack och lov fortfarande  en idé om att medierna behövs för att granska beslut, lyfta fram viktiga samhällsfrågor till debatt och att det måste få kosta. På den grunden vilar public service och det avtal som exempelvis TV4 har. Men ett problem är att beslutsfattare och medier är i symbios. Politiker och journalister kontrollerar också varandra  – om än med olika medel.  Jag vet att det är svårt, ja kanske till och med omöjligt att helt komma bort från det dilemmat, men jag måste säga att det gör mig orolig för utvecklingen. För när kritiken blir måttlig och analyserna måttliga, tenderar allt att bli ett spel för gallerierna. Och ett hyckleri inom givna ramar är faktiskt värre än nedläggningar, eftersom det skapar ett gemensamt intresse av att hålla skenet uppe. 

Jag är därför glad att debatten nu lyfts och att engagemanget är stort hos journalister. Jag hoppas faktiskt att ilskan och frustrationen växer ännu mer så att fler vågar ta det omak som krävs för att skapa förändringar. Det handlar om att lyfta de strukturella problem som centralisering och urbanisering skapar. Diskutera dem och ifrågasätta. Ta helhetsgrepp. Förutom TV4:s lokalkontor försvinner varje dag också sjukvård, skolor, banker, busslinjer, vägbelysning, butiker etc, etc.  Medier är tveklöst viktiga för demokratin. De ska ge insyn, berätta och ge människor möjligheter att påverka. Medieforskarnas analyser om ökat intresset för lokala nyheter är redan besannade. Att de stora medierna inte fattat galoppen är bara att beklaga. Andra kommer snart att sköta det i deras ställe. Frågan är bara vilka – och på vilka grunder.
Inez Abrahamzon