Gott Nytt År från oss på For Future.
Vi har mycket att göra 2014. Många frågor som behöver drivas hårt. Här räknar vi upp några som vi lovar att lyfta fram i debatten.
* Sverige måste öka sin produktion av livsmedel. Vi måste få fler bönder och giftfri mat!
* Alla behöver bry sig om vad de äter och dessutom ha en chans att kunna äta bra mat.
* Energipolitiken och elmarknaden är ett skämt med skyhöga elpriser och investeringar i kolkraftverk. Vattenfall tycks vara en politisk lekstuga för avdankande politiker.
* Vi har en minerallagstiftning som innebär att vi ger bort malmen. Som enda land i världen faktiskt. Skandal!
* Vi har politiker som sitter fast i gamla strukturer och gammalt tänk. Dem behöver vi påverka.
* Vi sitter själva också ofta fast i gammalt tänk. Vi behöver alla hjälpas åt för att tänka om och för att hitta nya vägar som fungerar
* Landsbygden då? Ja alla snackar om den, men hittills har ingen gjort något som vänder den negativa trenden. Där är det mycket att göra och vi behöver vara många. Är vi många är ingenting omöjligt – tänk på det.
Vi lovar att jobba med det här. Vad tänker du ta tag i?
Gott Nytt År
Inez & Lotta
Bra, Men jag undrar. Hur ska ni arbeta för fler bönder och hur ska ni arbeta för bättre mat. osv. Har ni tankar kring hur vi som myndighet bör jobba för en levande landsbygd?
Hej!
Vi tänker först och främst lyfta debatten utifrån de förutsättningar vi har, här och nu. Vi äter för mycket skitmat, dessutom ofta utan att veta om att det är så. Som du säker redan sett så tar vi in gästskribenter också för att göra inlägg.
När det gäller levande landsbygd har vi idéer om hur man kan göra. Trots begränsningen som det är att ”vara en myndighet” finns i alla fall en massa resurser där i form av kunskaper och pengar. Både jag och Lotta har tidigare arbetat med regeringsuppdrag apropå strukturförändringar – för det är det som ytterst måste till. För om vi fortsätter använda gårdagens lösningar till framtidens utmaningar, för att citera Einstein, så blir förändringarna också därefter.
Sverige är också det land som nyligen fick svidande kritik från EU:s revisorer för att landsbygdsstöden inte skapat tillväxt – jobb och utveckling – i tillräcklig utsträckning. Vilket är syftet med att de finns. Så som sagt, vi har idéer, kan vi inte samarbeta?
Inez & Lotta
Vi verkar ju ändå tro att vi gör något för lokala matproducenter när vi köper av ”vårt hemmamejeri” fastän mejeriet finns (för mig) 25 mil bort och mjölken kan komma sextio mil bort (Norrmejerier). Norrmejerier har ju f ö satsat stort på PR om hur nära de är… 😮
Jag tror dock att det finns en vilja att köpa lokalt så gott det går men när det inte ens finns så…
Jag hör till dem som minns när vi hade mejeri och slakteri i Vilhelmina och jag minns verkligen hur förbannat jag var när det skulle läggas ner. När jag hade får så ville jag inte skicka dem på slakt – eftersom jag tyckte det var oetiskt att låta dem åka så långt. Så jag vet vad du menar. Åre-mjölk är ett exempel på att förändringar kan ske.
Men inte utan påtryckning, inte utan opinion och inte minst så behövs engagemang underifrån.
Ökning av svensk matproduktion och dess kvalitet kan göras genom att olika led agerar på ett effektivare sätt:
1. Livsmedelsproducenterna behöver vidareutveckla certifiering och kvalitetskontroll både vad gäller djuromsorg och tillsatser för att
kunna marknadsföra svenska livsmedels fördelar gentemot omvärlden. Lantbrukets föreningar har inte klarat att få ut det
mervärde som finns i svensk matkvalitet. Här finns mycket att vinna på att utveckla skarpare regler och en oberoende kontroll
samt skarpare marknadsföring.
2. Upphandlingen av svenska myndigheter måste följa svensk livsmedelslagstiftning. Vi måste utveckla formuleringar i
upphandlingskrav som både uppfyller lagstiftning och EUs krav. Detta är i högsta grad ett anständighetskrav.
3. Livsmedelsproducenter måste bli ännu duktigare med att lyfta fram de svenska mervärden i de produkter som säljs på
världsmarknaden – våga sticka ut hakan.
4. De inhemska bidragen till svensk råvaruproduktion skall utformas så att de neutraliserar den högre produktionskostnaden
gentemot andra länders produktion. Meningen med EU är ju konkurrens på lika villkor.
5. Civilsamhället kan och gör mycket för att lyfta fram krav på djurmiljö, tillsatser och renhet för att utmana den svenska
livsmedelproduktionen till ännu högre kvalitet. För att slå igenom måste det paras med en ökad medvetenhet hos konsumenterna
annars slås de svenska ut av sämre produkter från omvärlden. Här har civilsamhället en stor utmaning.
6. Anslagen till forskning kring djurmiljö och kvalitetshöjande metoder i hela livsmedelskedjan skall öka.
Kära Lotta och Inez.Jag beundrar er och älskar för att ni framhärdar i opinionsbildningen för landsbygdens överlevnad. Ni har så rätt i att man måste tänka och handla positivt- men var finns glädjeämnena och gehöret. Det är i så fall eran blog. Här i Västerbergslagen kämpar vi för att småbyarna inte ska slya igen och för att vi ska ha lite Samhällsservce kvar . Det är ju orimligt att man knappt kan få tag på kontanter ( se nu kom gnället). Jag är en 75-årig gubbe som i hela mitt liv trott på opinionsbildning och demokrati , men vad ska man tro när frågor om klimatförändringar och landsbygdens överlevnad inte är tillräckligt viktiga för att platsa på den politiska agendan! Jag känner viss uppgivenhet, men knyter nävarna i byxfickorna-få se om det leder till handling!
Ge inte upp Olof, för det är verkligen så att ingen överlever utan landsbygdens resurser i form av bland annat mat och energi. Problemet är bara att många inte förstått det än.
Kul att du tycker om vår blogg. Det värmer!
Inez