Spread the love
Evy-Ann Mattsson berättar om sin färd i ambulans efter E45:an, där apparater slutar fungera  för att mobiltäckningen var för dålig. Hon undrar också över mediernas tystnad över att människor far illa.
”Förra söndagen fraktades jag med ambulans den tio mil långa sträckan längs E 45 från Strömsund till Östersund. Före transporten försågs jag med en ”säkerhetsnål” i armen och med diverse instrument som mätte exempelvis hjärtrytm, blodtryck med mera. Instrumenten var kopplade till ambulansens dator som hela tiden skulle hålla koll på mitt tillstånd och snabbt indikera om något vitalt organ började svikta. Jag var vid medvetande och kunde därför se och höra ambulanspersonalens förtvivlan varje gång de livsviktiga mätinstrumenten upphörde att fungera (vilket var ofta) på grund av bristfällig mobiltäckning.

Området är alltså inte avsides belägen urskog utan en livligt trafikerad Europaväg med många byar och större samhällen längs vägen. Som synes så överlevde jag och kan berätta om mitt äventyr för att visa på ETT konkret exempel ur den verklighet som många jämtlänningar och härjedalingar lever i.

Samhället har blivit beroende av den digitala tekniken. Allt mera samhällsservice läggs över till digital form och ”kunden” förväntas själv vara aktiv. Praktiskt för den som har tillgång till tekniken. Tillgången bestäms av ”marknaden”. I Jämtlands län har marknaden funnit att Östersund och i viss mån Åre är de områden som är lönsamma. Dit koncentreras alltså tillgången. Därför har i princip ALL samhällsservice försvunnit, eller är på god väg att försvinna, i övriga ”olönsamma” delar av länet. Där kan man aldrig vara säker på att telefonen fungerar för att ringa ett simpelt telefonsamtal, inte ens till nödnumret 112. Där kan man aldrig vara säker på att datorn orkar skicka den där beställningen eller betala räkningen…

För att driva företag så måste kommunikationen fungera, vilket den inte gör! Lägg därtill tågen som inte går, de ofarbara vägarna, de nedlagda busslinjerna, den indragna postgången…
Allt sammantaget gör att företagen blir tvungna att flytta, därför försvinner arbetstillfällen och fortsätter avfolkningen…

Jämtlands län är inte unikt i det fallet. Den negativa spiralen ser likadan ut i stora delar av övriga landet, så snart man kommer utanför de tätbefolkade områdena. Och vad gör media? Den oändliga räckan av exempel på människor som far illa, som slås ut sedan samhällsansvaret ändrats till att enbart omfatta vissa människor, borde räcka för att fylla nyhetsspalterna om och om igen. Men det är tyst!

Webb-tv och häftiga appar är inte vad alla missgynnade ”olönsamma” människor sätter högst på önskelistan! Ändå är det just vad media, t.ex. Mittmediakoncernen, fortsätter att inbilla sig och därför satsar all kraft på. Tänk om man i stället använde sin muskelstyrka till att visa, belysa, framhålla de olika faktiska och praktiska problem som finns i stora delar av ”mittmedialand” och till att påtala medborgarnas rätt till samhällsservice. Vilken grej!

Evy-Ann Mattsson

Dela:

One Thought on “Hörde ambulanspersonalens förtvivlan under resan”

  • IKT har i kunskaps och informationsekonomin samma roll som järnvägsutbyggandet för hundra år sedan. Där infrastruktur inte byggs läggs landet öde. Det gäller faktiskt livet både på kort och lång sikt som Evy-Anns artikel visar.

Lämna ett svar till Jan-Ivar Johansson Avbryt svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *