Maktbegär och fördomar har förstört skolan!

Det var bra att Jan Björklund gav utredaren Leif Lewin uppdraget att utreda konsekvenserna av kommunaliseringen av skolan. Leif Lewin har också helt rätt i att kommunaliseringen av skolan är ett misslyckande. Ett av de viktigaste skälen till det var den misstro som lärarkåren möttes med av sina nya arbetsgivare. Kommunala politiker där många länge ansett att lärarna tillhörde ett priviligierat yrke med långa lov och kort arbetstid. Det var en debatt på den tiden om de bortskämda lärarna.
Det andra stora misstaget var att kommunerna och politikerna inte kompetensutbildades för uppdraget. Frågan är om kompetensen ens finns i alla kommuner idag? För eleverna är skolan numera som ett lotteri, har du tur hamnar du i en kommun som tycker skolan är viktig och satsar pengar på bra lärare och bra undervisning.
Men det absolut viktigaste skälet till kommunaliseringens och skolans misslyckande är regering och riksdag. Det har ingen betydelse vilken politisk färg som suttit vid makten. Samtliga partier har ett ansvar för skolas tragiska utveckling. Jag blir smått desperat över den skoldebatt som nu startats efter Sveriges dåliga resultat i Pisa-undersökningen.
Det är lätt att glömma att den statligt styrda skolan också fungerade dåligt. Sverige har rasat i den internationella rankningen sedan 70-talet. Statens skolbyråkrater hade lite koll på vad som hände i kommunerna. Mer pengar till kommuner anslogs mer på måfå än på grund av att de hade en insikt i vad som behövdes i just deras skolor.
När vi nu får beskåda en partipolitisk tuppfäktning om vems fel det är och vem som kan rädda skolan blir jag mörkrädd.
Jag inser att politik väldigt lite handlar om att lösa problem och satsa på en skola som ger elever och lärare arbetsro, framtidstro och möjligheter att utvecklas. Skolpolitiken tycks mest handla om partiernas egna maktambitioner, att överlåta skulden på sina motståndare och att inbilla sig att en organisationsförändring löser alla problem. Den här debatten visar tydligt att kompetensen på den högsta politiska nivå också behöver stärkas.
Lärarna måste få arbetsro, få möjlighet till kompetensutbildning, få tillbaka sin status som värdefulla och viktiga. Lärarutbildningen trots att den nyss är omgjord måste moderniseras så vi får en skolutbildning som ger eleverna chans att få ett arbete efter avslutad utbildning. Den statliga styrningen måste bli bättre. Sist men inte minst den partipolitiska tuppfäktningen måste upphöra, tillsätt en skolkommission med alla partier i samverkan. Släpp maktbegäret och tänk på att det handlar om våra barns framtid.

, , , ,

3 Svar på Maktbegär och fördomar har förstört skolan!

  1. Lotta Gröning 10 februari 2014 klockan 8:23 #

    Hej Ulf tack för din kommentar. Pisa-undersökningarna ska vi inte hänga upp oss för mycket på. Men nästa år kommer de att mäta kreativitet och kraven internationellt på utbildning både näringsliv och skola är just kreativitet. I Sverige finns det knappt kvar. Så jag håller med dig.

  2. Ulf Sundblad 10 februari 2014 klockan 7:48 #

    Morgondagens skola
    Är det något fel på dagens skola i Sverige? För att svara på det behöver vi vara överens om hur vi vill att våra barn och ungdomar skall utvecklas under skoltiden? Vad är det för samhälle som de kommer att möta? Vad är det för egenskaper som den enskilde och omgivningen värdesätter mest? Tyvärr har nog vi i den äldre generationen alltför vaga begrepp om det – fast det är vi som styr. Vi går från ett varu- och mer tjänsteproducerande samhälle. Vilka egenskaper kommer att bli allt viktigare? Är det de egenskaperna som pisaundersökningen mäter – jag tror inte det. Jag tro inte på att vi skall satsa ännu mer lektionstid på matematik, fysik, kemi och allt mindre på estetiska ämnen, lek och upplevelser som formar vår nyfikenhet och vida tänkande. Vad präglar den undervisning som hamnar bäst i pisajämförelsen? Hur kreativa och självständigt tänkande ungdomar blir deras resultat? Jag tror att det viktigaste är att barn och ungdomar får möjlighet att utveckla sin kreativa förmåga och får möjlighet att hitta sina egna unika egenskaper ÄVEN genom eget skapande, och möjlighet att reflektera över andras skapande och idéer. Den moderna hjärnforskningen visar att olika abstrakta upplevelser får oss att utveckla nya associationer och idéer genom nya kopplingsmönster i hjärnans mycket komplicerade nätväv. Alla olikheter är en tillgång som gör våra liv och samhällen allt mer intressanta. Vi håller på att sakta omprioritera den materialistiska världen till förmån för en mer utvecklande och pluralistisk idéevärld. Vi har nått så högt upp i behovstrappan att vi kan och vill ägna mer tid till socialt umgänge och att utvecklas tillsammans och möta nya spännande idéer och fenomen. Detta kommer att medföra ganska radikala förändringar av våra samhällen. Vi måste utveckla en skola utifrån morgondagens samhälle och där måste beslutsfattare öppna ögon och öron och fundera över vad som vi alla upplever som viktigast.
    Ulf Sundblad Bergsjö.

Kommentera