Internationaliseringen skapar två utvecklingstrender, den globala och den lokala. Näringslivet förändras i rask takt. Trendmakare förutspår att företagen internationaliseras än mer och att antalet jobb i både industri- och tjänstesektorn blir färre. Teknikutvecklingen är givetvis drivkraften. Den globala konkurrensen ökar i allt från utbyte av varor och tjänster men också i form av ett ökat resande. När företagen rekryterar medarbetare är också det på en världsmarknad. Nyckeln för att Sverige inte ska förbli en medelmåtta i konkurrensen är förstås utbildning. För att lyckas krävs en utbildning i världsklass, men inte bara det Sverige måste också skapa ett utvecklingstryck som gör att nya företag skapas och inte minst att redan etablerade företag växer.
Många småföretag utvecklas lokalt med expanderar internationellt. De lokala småföretagarna är inte bara ryggraden i svenskt näringsliv, de är också entreprenörer som har en enorm fingerkänsla av vad som behövs och kan utvecklas på en hemmamarknad. De måste få vara företagare i första hand inte arbetsgivare. Politikerna snackar alltid om hur många jobb företagen ska skapa men funderar sällan över varför de små företagen inte växer. Aldrig tycks de fundera över Sveriges nisch på världsmarknaden. Vi ska inte lägga oss i vad näringslivet ska göra heter det ofta, samtidigt som det öses in pengar i döende näringar. Ta nedläggningen av Saab som ett exempel. Åtskilliga miljoner stoppades in i det företaget fast det hade betydligt färre anställda än Södersjukhuset. Förklaringen är enkel politikernas näringspolitiska tänkande utgår ifrån en bilfabrik. Det politiska verktyget är bidrag.
Andra näringar som skulle behöva växa, som skulle behöva ha en utvecklingskraft tar samma politiker livet av genom att specialdesigna bidrag utifrån marknadsanpassning och storskalighet och aldrig låta de leva av egen kraft och konkurrera på en världsmarknad. Jordbruket är en sådan bransch.
Det är faktum att bristen på egen producerad mat i Sverige är ett säkerhetshot. Om vi inte kunde importera köttet, mjölken, grädden och äggen så skulle vi efter tre dagar ha brist på mat.. Krismyndigheten har pekat på problemet. De kom nyligen med en rapport om matsituationen och deras råd till folket om transporterna från Europa skulle stanna är att vi ska hamstra konserver.
Svenskt jordbruk har levt på bidrag sedan 1930-talet. Det har aldrig fått konkurrera på en världsmarknad. Nu ska jordbruket marknadsanpassas än mer för att producenterna ska få dessa EU-bidrag. Det innebär att ännu fler jordbruk slås ut. Om 10 år finns säkert inga bönder kvar. Jag tänker på Nederländerna som är en av världens största producenter av jordbruksprodukter. Ett land som knappt ens hade en åker, allt låg under vatten. Men genom att skapa sig utvecklingskraft har de blivit en faktor att räkna på världsmarknaden. Detsamma gäller nu Tyskland. Som inom loppet av 14 dagar beslutade sig för att avskaffa kärnkraften. Ett idiotiskt beslut enligt många, men ett beslut som skapar både svårigheter, utmaningar och framför allt utveckling.
Vad gör Sverige? Ja vi fortsätter att sätta vårt hopp till bidragen och till den gamla anrika rationella storskaliga tillverkningsindustrin. Detta trots att miljöproblemen ökar, världens befolkning ökar. I de nya utvecklingsländerna investerar de inte minst i åkermark för sin framtida livsmedelsförsörjning.

Lotta Gröning

Jag är journalist, filosofie doktor i historia och egen företagare. Jag har nästan alltid jobbat med att bevaka politik. Jag har varit politisk chefredaktör på Norrländska socialdemokraten och debattredaktör på Aftonbladet. Jag kan betecknas som mångsysslare. Jag är nyhetskrönikör på Expressen, jobbar med seminarier om forskning och framtid för Axess tv, är moderator och föreläsare. Jag har skrivit flera böcker. Särskilt intresserad är jag av småföretagande och näringsliv, demokrati och samhällets förvandling och utveckling. Jag har också specialiserat mig på skola och utbildningsfrågor. Jag funderar mycket på framtiden och är oerhört nyfiken på vad som händer sedan.

One Thought on “Det Glokala näringslivet”

  • Har du några bra ideer för hur politerna borde agera? Jordbrukare vill använda jorden och utveckla sina företag utifrån dess förutsättningar, men alltmer tid får läggas på papperarbete som inte driver företaget framåt. Det här gäller alla småföretagare/ entreprenörer. Har du några konkreta förslag till förändring?

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *