Har ni tänkt på hur SJ går tillväga när de skulle lägga ner en sträcka i inlandet? Först förändras turlistan och tågen avgår sällan och ofta på tider där få kan åka. Går det att ta tåget ena vägen får passagerarna vänta en dag på att komma tillbaka. Alltså blir bilen alternativet. När det kommit dithän kan de påstå med rätta att passagerarunderlaget är för litet och sträckan måste läggas ner.

[hr]
[wp_ad_camp_1]
[hr]

Det är samma avvecklingstaktik som nu pågår från politiker centralt som lokalt. Service läggs ner och sedan dras in med argumentet att befolkningsunderlaget inte är tillräckligt stort. Det är inte så att folk har flyttat av egen kraft, politikerna har utformat en politik som gör att människor flyttar och att kvinnor mer eller mindre flyr landsbygden.

Staden är trenden, det storskaliga och rationella är strategin.

Den första myten vi kan döda är att urbaniseringen drivs av egen kraft. Det gör den inte! Den är resultatet av medvetna politiska beslut, där Sveriges politiker har varit i toppform när det gäller effektivitet och storskalighet. Allt började centralt när landsbygdens planerades bort. Socialdemokrater, centerpartister alla var fullt medvetna om vad som pågick. Numera har regionala och kommunal politiker tagit över nedläggningen och utarmningen av landsbygden.

Myt nummer två att döda är att regionala och lokala politiker skulle vara maktlösa gentemot Stockholm. Så är det inte alls däremot är det lojala med den centralt förda politiken och gör karriär på svåra beslut som drabbar människor.

Vi kan ta vindkraften som ett lysande exempel. Nu har de rödgröna bestämt att de ska avskaffa det kommunala vetot för vindkraftsutbyggnad. Ett bärande skäl är att de ska bistå kommunpolitiker så att de slipper de obehagliga diskussionerna med uppretade landsbygdsbor som inte vill bli exploaterade av olönsamma vindkraftverk som förstör naturen, boendet och näringslivet.

Har nu någon gång funderat över varför det inte byggs några vindkraftverk i Stockholms skärgård, där det blåser det mycket. Svaret är enkelt. Där finns den så viktiga medelklassen som alla partier vill gynna och det skulle vara omöjligt att få majoritet för vindkraftbygge där genom att både riksdagens och regeringens majoritet är storstadsbor.

En tredje myt som vi bör granska lite närmare är att politiken som bedrivs är långsiktig.

Jag måste säga att det märks att svenska politiker generellt sett har väldigt låg utbildning. Politiken är kortsiktig ungefär lika lång som valperioderna. Den är inriktad på makt och mindre på strategiska långsiktiga lösningar. Visioner finns inte plats för längre och journalistkåren brukar sucka besvärat och kalla långsiktighet för flum. Ett tydligt exempel på det är hur regeringens Framtidskommission och Globaliseringsrådet togs emot. Det är intressanta slutsatser från båda kommissionerna men som just ingen brytt sig om inte ens regeringen själv.

Nu när staden är trend finns det inte utrymme för några andra tankar, signaler eller trender. Jag tror bestämt att Sveriges politiker kommer att missa digitaliseringssamhället. En samhällsförändring som är större än industrialiseringen och som kommer att stoppa upp den snabba urbaniseringen. I takt med att maskinerna tar över, att jobben försvinner, att folk träffas via nätet och att arbetsorganisationen förändras behöver inte folk åka till staden. Jobbet finns inte där, mötesplatser har du var du än befinner dig, shoppar gör du via nätet. Städerna kommer att överbefolkas, delas upp i rika och fattiga områden, alltså ännu mer segregering. De som har pengar flyttar bort. Det är också en trend som pågår, men som ingen vill se.

[hr]
[wp_ad_camp_2]
[hr]