Tänk att det är en Medieutredning som visar på klyftorna i Sverige! Jag trodde knappt det var sant när jag såg förslaget om ett nytt public service bolag som inte drivs från Stockholm.

”Bolaget ska inte konkurrera med kommersiella medier – utan komplettera dessa. Stärka bevakning, granskning och rapportering från områden som saknar journalistik eller där journalistiken är allvarligt försvagad”

Jag kan bara utbrista Hallelujah! Den mediestruktur vi har idag handlar inte om demokrati. Det är en centralistisk produkt där journalister sitter i sina fågelholkar i storstan och kikar ut över landet. Vi är många som länge krävt  en mediestruktur som bevakar hela landet.

Inez Abrahamzon skrev på For Future 2014: ” Problemet är centralisering – och den sker i hela landet! Inlägg som att nedläggningarna skapar en fördumning av storstadsborna eftersom de får en snedvriden bild av Norrland innebär en intressant perspektivförflyttning. Men inte mer än så. Utvecklingen handlar om centrum och periferi och nedläggningarna sker i mycket hög grad även i södra Sverige. Problemet handlar om strukturer, inte om kulturer!  Men logiken i den debatt som nu förs är att ”Norrlandsproblemet” skulle kunna lösas om x antal tjänster tillsattes i Sundsvall, Umeå och Luleå.  Jag förstår intresset av att stanna vid den analysen eftersom de medier där debatten nu förs sannolikt inte vill kacka i eget bo – eftersom de själva lagt ner lokalkontoren för länge sedan”.

Ett annat exempel är Patrik Oksanen, redaktör på Hudiksvallstidning och ledarskribent på övriga tidningar i Hälsingland, som redan 2013 skrev på For Futures blogg och krävde en ny mediasajt. Några av hans punkter var:

”Steg 1) Grundfinansiera.
Samla en rad nyckelaktörer som har ett intresse att lyfta fram periferins frågor såsom regionförbund, nyckelföretag, stiftelser. En liten grupp får både ett publicistiskt och kommersiellt uppdrag att bygga upp verksamheten med grundfokus nära, göra skillnad, vända perspektivet där periferin i dagens medielandskap blir centrum. 2) Gör en plattform för rörlig bild, text och ljud – journalistikens alla uttryckssätt som är anpassad och riktad mot mobilen (jo, förskjutningen sker nu blixtsnabbt mot det mobila – där till och med laptopen håller på att bli omsprungen) som är välintegrerat med Facebook men även finns i surfplatta och dator. 3) Engagera medborgarjournalister/publiken som vill vara delaktiga. De liberala och socialdemokratiska tidningarna föddes för att människor ville säga något i slutet av 1800-talet. Den journalistiska kvalitén och integriteten garanteras och upprätthålls av den lilla kärnredaktionen.”

Själv har jag under flera år arbetat för att skapa en ny medieaktör på de områden där den ”gamla journalistiska strukturen” inte längre finns. Det innebär att lyfta fram demokrati och yttrandefrihet, att bevaka människor och ämnen som faller mellan stolarna i det stora allmänna journalistiska flödet. En satsning som syftar till att ta ett helhetsgrepp om Människa, Teknik, Samhälle, samt Organisation och Verksamhet.

Medieskuggan handlar inte bara om landsbygd utan också i högsta grad också om förorter till storstäderna. Vi har fått en slags medelklassjournalistik som inriktar sig på medvetna storstadsbor med god inkomst. Detta kombineras med en journalistik som inriktar sig på den oengagerade mediekonsumenter som helst ser dokusåpor och läser skvaller. Jag kan förstå prioriteringen eftersom medierna är hårt styrda av vinstkrav och en centralisering som rationaliserar bort allt fler medarbetare. Robotjournalisterna står redan utanför dörren och väntar på att få kliva in på redaktionerna.

Medierna är tredje statsmakten och vårt uppdrag är att granska, analysera och vårda yttrandefrihet och demokrati. Det uppdraget fullföljs inte idag.

Vi måste få en djupare analys av samhället och dess utmaningar och det är ett av journalistikens viktigaste uppdrag. Medierna måste ha förmågan att analysera vad som sker bakom de stora trenderna och det heta nyhetsrubrikerna. Genom att utveckla en journalistik som inte bara talar om vad som har hänt och som inte alltid ser framtidsvisioner som något flummigt utan också kan fokusera på samhällspåverkan och fylla ett behov hos allmänhet och beslutsfattare. Det gör vi inte genom att som nu ständigt uppmuntra debatter mellan oliktänkande vilket aldrig leder till analys eller djupare kunskap. Istället bör journalistiken öppna för nya tankar och framför allt ta en större och mer ansvarsfull granskande roll.

Idag bor 1,4 miljoner människor utanför tätorterna. Lägger vi till de som bor i städernas förorter som också drabbas av mediernas svarta hål  så är det många människor som egentligen bara har annonsblad som bevakar deras områden. Det är med andra ord majoriteten av alla svenska medborgare! Det är inte demokrati, det är inte yttrandefrihet!

Det måste till en förändring! Med medieutredningens kloka förslag och med digitaliseringen som nu förändrar gamla strukturer och bygger nya broar är allt möjligt. Nu finns det möjlighet att komma bort från medieskuggan, ställa krav på regering och riksdag som har låtit sig uppslukas av storstadsfixerande medelklassjournalistiken.

 Lotta Gröning