Vattenkraften är en förnyelsebar hårdvaluta som är en säker inkomst till staten. Ett normalår producerar svensk vattenkraft 65 miljarder kw timmar, om priset per kw timme är 30 öre så gör det 20 miljarder per år direkt till statskassan. En säker inkomst som nu hanteras av gamblers som spelar bort pengarna.

Egentligen struntar jag blankt i Maud Olofsson! Jag bryr mig inte om att hon inte kom till KU. Jag bryr mig heller inte om vad statsminister Fredrik Reinfeldt visste om Vattenfalls katastrofala Nuon affär. Jag fnyser föraktfullt åt spelet i KU, där oppositionen tycks så upprörd. Tänk att vi inom media för det mesta har en förmåga att spegla en storm i ett vattenglas.

Javisst, Nuon affären är en av de största katastrofala företagsköpen som någonsin gjort. Så långt är jag med. Men jag blir upprörd och inte minst förvånad över att ingen talar om grundproblematiken. Nämligen bolagiseringen av Vattenfall att det gjordes till ett Aktiebolag avsett för att drivas marknadsmässigt och generera vinst. Tänker vi inte så långt låter det som ett bra beslut och helt rätt i tiden när marknadskapitalismens segertåg går över världen. Men då glömmer vi det viktigaste, nämligen att vattenkraften är en förnyelsebar hårdvaluta som är en säker inkomst till staten. Ett normalår producerar svensk vattenkraft 65 miljarder kw timmar, om priset per kw timme är 30 öre så gör det 20 miljarder per år direkt till statskassan. Denna säkra inkomst hanteras nu av gamblers drivna av vinstmaximering. Det har politikerna bestämt, enigheten var stor när beslutet fattades och tycks ännu större nu, eftersom inget parti lyfter frågan.

[hr]

Inkomsterna från vattenkraften bör givetvis skötas av ett statligt verk som drivs tryggt och säkert till gagn för folket. Inkomsterna från vattenkraften är unika eftersom vattnet är en förnybar källa, som fyller på förrådet varje gång det regnar. Det behövs inga styrelseproffs för att förvalta bolaget. Pengarna bör komma folket till del. Dessutom slipper oväntade bakslag som aktiebolaget Vattenfall råkat ut för när de prioriterar vinstmaximering och internationell expansion. ”Hoppsan nu avvecklade Tyskland sin kärnkraft, oj då nu går det dåligt med brunkolen, aj då vindkraften är inte ekonomiskt försvarbar.”

Frågan om Vattenfalls bolagisering är i grunden ideologisk. Det var tänkt att bolagiseringen skulle leda till bättre ekonomi för oss skattebetalare. Detta var på den tiden då vi medborgare blev kunder och tjänstemän och politiker gick på köp-och säljkurser. Ett annat skäl var att bolagsformen också gjorde det enklare att förse cheferna med höga löner, ge kompisar och familjemedlemmar jobb för att inte tala om de rejäla fallskärmarna och pensionerna som infördes. I allt detta blev Vattenfall AB en politisk lekstuga.

Trots att staten förlorat minst 40 miljarder är det inte en enda politiker som lyft frågan om det är moraliskt riktigt att riskera och spela bort statens säkra inkomster. Vad händer om Vattenfall blir konkursmässigt? Ska vi sälja vattenkraften till Tyskland då? Det finns redan de som vill det.

Vi skattebetalare, vad kan vi göra? Vi som genom höga skatter och elavgifter får betala för denna politiska lekstuga och misslyckade affärer. Vi kan vara förbannande över att Maud Olofsson inte kom till KU, att Anders Borg ingenting visste, men så mycket mer lär det inte bli. Inget parti kommer att vilja lyfta Nuon och Vattenfalls eländet i valrörelsen. De har ju alla fingrarna i syltburken.

http://www.second-opinion.se/energi/view/2848

Gå in och rösta på second Opinions sida, lyft den eller begrav den.