Inez AbrahamzonVet ni, jag sitter och retar upp mig på partiernas landsbygdspolitik. Skillnaden mellan rött och blått har hitintills i stort handlat om argumenten för indragningar och nedläggningar. Vad finns att rösta på om man vill se en förändring?
Jag har snart provat alla modeller jag kan komma på för att påverka. Engagerat mig från lokal till europeisk nivå, varit soffliggare, personröstat mycket medvetet och genom att själv försöka driva på debatten. Jag har svårt att se att någon av modellerna har gjort någon som helst skillnad för resultatet. Det är hårt att säga, men alla timmar och allt engagemang som jag har lagt ner  kanske varit bortkastad tid när allt kommer omkring. 

Under de dryga 30 år som jag härjat på med landsbygden i fokus har jag ofta känt mig hoppfull, för att sedan bli besviken. Jag har blivit allt mer luttrad, men en av de få saker som fått fart på blodomloppet är vissa valanalyser. Det jag genom åren stört mig mest på är att valresultaten från mina bygder ofta förklarats med av jag/vi inte har mental kapacitet eller utbildning nog för att förstå vårt eget bästa och konsekvenserna av våra val. 

Det är skitsnack. Jag tippar att det är få i det här landet som kan så mycket om folkomröstningar som doroteaborna. Där kan de säkerligen också på ett bräde redogöra om konsekvenserna mellan en landstingsröst på miljöpartiet eller centern eller vilka partier man nu än väljer att jämföra. Vi som bor i glesbygd lever i realpolitiken. Vi får verkligen in på bara skinnet uppleva konsekvenserna både av besluten som tas och de som inte tas. Jag vet själv långt mer än jag önskar om enskilda vägar, friskolor,telenät, bredband, EU-program, lanthandel och brev- och tidningsutbärning. Jag skulle faktiskt kunna sitta och rabbla upp mycket mer som jag skulle vilja slippa bry mig om.  Jag skulle önska att jag lugnt kunde överlämna det ansvaret vart 4:e år. Men till vem? 
[hr]
[wp_ad_camp_1]
[hr]
Ibland önskar jag att valanalyserna varit sanna. För då skulle jag kunnat ringa upp någon i den intelligenta medel- eller överklassen i Umeå eller i någon annan stad och få svar på vilket parti jag ska rösta på för att säkerställa en politik som gynnar landsbygden. Men än så länge, har dess värre har ingen som jag frågat kunnat speciellt mycket mer om landsbygdsfrågorna än jag gör själv. I min värld kan man därför inte bygga trovärdiga analyser av landsbygdsbornas urvalsgrunder utifrån att mäta utbildningsnivå och IQ.  Statistiken är givetvis sann, men vad säger den egentligen?  Ibland, men långt ifrån alltid,  kan analyserna dessutom var oerhört korkade och fördomsfulla.

Men för säkerhets skulle frågar jag en gång till. Finns det något parti som praktiskt och konkret utvecklar mer än de avvecklar landsbygden?
Inez Abrahamzon

Kommentar:
1) En av de mest vedervärdiga valanalyserna jag sett var efter EMU-valet när en ledarskribent skrev. ”Ja röstade man i städer och bygder med framtidstro, nej i Norrlands inland.” Det sa allt om skribentens geografiska och matematiska kunskaper, demokratiska intresse och om dennes människosyn. Men inte så mycket mer.

2) En av mina vänner, kvinna , 75 år, 7 års folkskola och boende i gles glesbygd röstade också på Fi.  Inte representativ för partiets väljarkår, men smart och ungdomlig – absolut!

Jag gjorde häromdagen en egen analys apropå SD:s framgångar ”Tystnaden gör att Åkesson vinner landsbygden” utifrån mitt glesbygdsperspektiv.
Inlägget uppmärksammandes så samma dag gav jag även kommentarer och analyser i Sveriges Television och Sveriges Radio

[hr]
[wp_ad_camp_2]
[hr]

 

Inez Abrahamzon
Processledare, journalist och moderator. Jag skriver krönikor, debatterar och vill gärna locka människor att tycka till och påverka. Gillar också att leda processer och projekt. Jag har alltid varit engagerad i samhällsfrågor och för mig har det handlat mer om att agera än orera. Sån är jag fortfarande. Tidigt engagerade jag mig i bygderörelsen och för att fler skulle komma till tals än potentaterna började jag utveckla mer demokratiska metoder. Seminarier blev verkstäder och idéerna har använts i såväl landsbygdsriksdagar som små möten. Föreläser gärna eller leder processer, anpassade för sammanhang och önskat resultat.

2 Thoughts on “Valanalyserna om IQ och utbildningsnivåer är för ytliga”

    • Bra initiativ, men jag tror att det behövs en landsbygdsdebatt som hörs även i medierna för att skapa förändring. Alla behöver göra sitt för att det ska ske. Det skulle gynna alla. Bra att ni ligger på från ert håll.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *