Hans häst har avlivats – vill få upprättelse

Tio friska hästar beslagtogs när Sten -Gunnar fick djurförbud anledningen var att han inte var tillräckligt tillmötes gående. Länsstyrelsen anmärkte bland annat på dåliga ligghallar.  Det var sju friska hästar som beslagtogs under turbulenta former från gården. Stem-Gunnar blev nedslagen av polisen. Nu har  det svenska djurskyddet börjat avliva de friska hästarna. Här är berättelsen om Sten-Gunnar!

Det svenska djurskyddet är unikt! Den djurskyddslag vi har idag utfärdades 1988 och revideras 2011 var en födelsedagspresent till Astrid Lindgren som tack för hennes stora engagemang för djurens välfärd. Djurskyddslagen stadgar att djur ska skyddas mot onödigt lidande och sjukdomar och att de ska behandlas väl.

Den officiella bilden är att Länsstyrelsen handläggare är räddande änglar som rycker ut och tar hand om vanvårdade djur. Tv-serier visar deras tuffa men viktiga arbete. Men det finns också en annan sida av myntet. Det är när lagstiftningen krockar med verkligheten, när kommunikationen mellan handläggare och djurägare inte fungerar.  När friska djur tas om hand och avlivas och deras ägare står maktlösa och förnedrade kvar med liten chans att förändra beslut eller få sina djur tillbaka. På kort tid har flera djurägare tagit livet av sig sedan de fått sina djur omhändertagna.

Djurägare har svårt att acceptera att en dålig byggnad ska kunna ge djurförbud om djuren ändå mår bra. Men lagen stadgar är tydliga när det gäller allt från takhöjd till boxar storlek, till renlighet och hagars säkerhet och utseende. Djurskyddets handläggare följer lagen, även om takhöjden är 50 cm för låg.  Det innebar att djurskyddet inte alltid har någon nytta för det omhändertagna djuret.  Det är inte ovanligt att friska djur avlivas.

Sten-Gunnar Hörberg är en av många djurägare som fått djurförbud. Han har i många år kämpat mot länsstyrelsen. Han har i myndighetens värld varit besvärlig, inte gjort som de har sagt, och inte åtgärdat de problem de pekat på.  I januari i år kom Länstyrelens i Jönköpings handläggare Ingela Björklund med polisen till Sten-Gunnar Hörbergs gård i Vetlanda. Sten Gunnar Hörberg blev nedslagen för trots mot tjänsteman. Han gick inte undan och försökte ringa sitt juridiska ombud. Länsstyrelsen beslagtog 10 friska hästar till ett värde av drygt 700 000 kr. Före det har de tagit av honom både får och nötkreatur.

 

-Jag är inte religiös men har sedan tonåren, utan att veta om det, strävat efter en livsstil ganska nära liggande Amish där användandet av arbetshästar är en hörnsten. Jag har i grunden hårdare och större krav på min djurhållning än vad samhället har, säger Sten Gunnar Hörberg.

– Allt sedan tidigt 90-tal har Länsstyrelsens handläggare ägnat sig åt att hacka ner på detaljer. Oavsett vad deras syfte var i från första början var det väldigt olyckligt för min förmåga att få till de grundläggande förutsättningarna samt förödande för djurvälfärden. I princip allt Länsstyrelsen har stått för efter detta har gått ut på att skada mig, inte att hjälpa djuren, hävdar Gunnar Hörberg.

Jag frågade Ingela Björklund om hon kunde ge mig anledningen till Sten-Gunnar Hörbergs djurförbud. Men det ville hon inte, ärendet var för komplicerat sa hon och dessutom kom hon inte ihåg allt eller vilka handläggare hon samarbetat med.

Det framgår av Länsstyrelsens handlingar att deras huvudsakliga grund inledningsvis har rört sig om brister i den ligghall djuren haft till sitt förfogande. Sedan har klagomålen utökats till att gälla hagar, ladugården, renhållning m.m. Sten Gunnar Hörberg har fått böter vid flera tillfällen. Kritiken från Länsstyrelsen accelererade. De klagade bland annat på att det inte fanns sjukboxar eller kalvningsboxar, flera skaderisker i ligghallen, förorenat dricksvatten och att stängslen var dåliga. Sten-Gunnar Hörberg gick dem inte till mötes. 2012 fick Sten-Gunnar Hörberg ett administrativt djurförbud. Länsstyrelsen ålade då Sten-Gunnar Hörberg att göra sig av med kor, hästar och får.

-Det var ett beslut som för mig varit omöjlig att följa om jag ska behålla den egna livhanken, men det har så här långt kostat livhanken på de flesta av mina djur. För att överhuvud taget orka leva under dessa omständigheter beslutade jag mig för att göra något som intresserade mig och som kanske kunde vara en tillgång i en avlägsen framtid. Jag gjorde ett experiment hösten 2013 med att bygga takstolar till min drömladugård, 30 m fribärande. När jag hade ett antal takstolar gjorda kommer givetvis polis och länsstyrelse i november 2013. Jag får panik, mina ungdjur skickades till slakt alldeles för tidigt trots att de levde under paradisiska förhållanden. Själv valde jag att fly med hästar och får och leva gömd. Men i januari 2016 kom Länsstyrelsen ifatt Sten-Gunnar Hörberg. Hans 10 hästar beslagtogs och skickades till okänd plats.

Den 19 februari i 2016 demonstrerade Intresseföreningen Djurägarna Sverige vid Länsstyrelsen i Jönköping mot vad de kallar djurskyddsterrorn i Sverige. Ett 40-tal personer hade rest från olika håll i landet. Många med samma erfarenhet av Länsstyrelsers handläggare som Hörberg. De drog en likvagn för att påminna om de två människor som nyss tagit sitt liv, de sjöng psalmer och lade ner kransar för att hedra den döende landsbygden.

Droppen för föreningen blev när Länsstyrelsen tog Sten-Gunnar Hörbergs 10 friska hästar. Kommer hästarna att avlivas eller säljas blir det tumult säger Maria Benke som är Sten-Gunnar Hörbergs juridiska ombud.

En av talarna vid demonstrationen var filmaren Peter Gerdehag och gjorde dokumentären om Hästmannens sista strid. Det var också Länsstyrelsen i Jönköping och samma handläggare Ingela Björklund som beslutade om djurförbud och tog av Stig-Anders Svensson hans hästar som också var friska och som nu är avlivade efter några ägarbyten.

Genom att vi har rätt att anmäla djurägare anonymt, blir många utsatta inte på grund av deras djurhållning utan genom grannstrider och avundsjuka.  Det här sättet som Länsstyrelsen agerar kan jämföras med de gamla häxprocesserna, sägerPeter Gerdehag  som menar att en djurägare har liten en chans till upprättelse.

-Jag har med mig en högaffel, det var så bönderna protesterade när trycket blev för stort. Länsstyrelsen är en god aktör för att minska antalet bönder nu finns det bara 16000 lantbrukare kvar.

Rättssäkerheten för djurägare är noll slår han fast. Intresseföreningen Djurägare menar att brott ska polisanmälas men myndigheterna hävdar att djurförbud inte är ett brott och den rätta vägen att överklaga är att göra det via Förvaltningsdomstolen.

– Det förfarandet innebär att handläggare har tolkningsföreträde och kan ta djuren och ge näringsförbud utan bevis. De är inga experter och i lagen står att de ska kalla in experter, men de gör de inte heller. De har rätt att kalla in polisen som utför uppdrag på deras beställning. De har mer makt än riksdag och regering, säger Peter Gerdehag.

Lars Sandberg är chef för Landsbygdsavdelningen på Länsstyrelsen i Jönköping. Han försvarar Länsstyrelsens agerande. – Det som är viktigt för mig är att vi följer den svenska djurskyddslagstiftningen, det är det primära och den svenska djurskyddslagstiftningen syftar till att vi ska värna djuren, att vi ska ha en god djuromsorg i landet. Är man inte nöjd och känner att det här inte är korrekt kan man överklaga våra beslut. Jurister med lång utbildning som tar del av sakkunskap från olika håll, de kommer fram till slutsatsen att vi har följt den svenska djurskyddslagstiftningen och att besluten är rättssäkra och korrekta, säger Lars Sandberg. 

Han får stöd av Jordbruksverkets handläggare Katarina Andersson. -Vi har inga tecken på att djurskyddet har blivit sämre. Vi har ett enhetligt djurskydd över hela landet. Generellt sett har vi ett bra djurskydd. Statens myndigheter anser att bevisen för att de gör rätt finns i de överklaganden som görs till förvaltningsrätten. De flesta djurskyddsärenden som överklagas ändras inte.

Anette Cedergren är jurist och jurkand och har arbetat med djurrättsfall i fyra år och jag frågar henne om anser om djurskyddet är rättssäkert.

-För fyra år sedan hade jag utan tvekan svarat ja och jag var dessutom väldigt nöjd med att Länsstyrelsen övertog ansvaret för djurskyddet och tänkta att nu blir det högre status och mer enhetligt. Men efter fyra års arbete i praktiken dygnet runt med djurärenden har jag noterat att det finns en accelererande rättslöshet. Människor och djur far illa.  Astrid Lindgren fick djurskyddslagen i födelsedagspresent, rättslösheten kan inte ha varit hennes intention och inte lagstiftarens. Till min stora sorg konstaterar jag att Lex Pippi har blivit Lex Prussiluskan med Kling och Klang.  Den slutsatsen bygger jag på att Länsstyrelsens beslut alltid gäller omedelbart och utgår ifrån att tjänstemännen alltid har rätt.  En djurägare har rätt att kräva en så kallad inhibition, dvs ett uppskjutande av verkställande beslut,  men den blir alltid avslagen. Så när djurägare ska överklaga till Förvaltningsdomstolen kan djuren vara avlivande eller sålda.

Men Anette Cedergren betonar att det viktigt att överklaga än då. Ju fler som gör det, desto större chans att få problemen belysta. Nyligen presenterades en uppsats från Juridiska institutionen i Uppsala där författaren slår fast att viktiga förvaltnings rättsliga principer inom förvaltningsrätten när det gäller djurskyddet beträffande legalitet, objektivitet, och proportionalitet används inte i den utsträckning det borde för att se om det finns fog för besluten.

– Det är också viktigt att lägga till att jurister på juridiska fakulteter inte läser djurskyddslagen om de inte själva begär det, säger Anette Cedergren.

Sten-Gunnar Högström hästar är nu borta. Förmodligen för alltid. Det har gått sex månader nu. Hästarna är fortfarande i förvar, men två är försvunna. Sten-Gunnar Högström mår inte bra. Han har förlorat en del av sitt liv.

-Länsstyrelsen enda intresse är att få bort mig från jordens yta. Hästarna togs från en absolut drömtillvaro, till vad vet inte jag men syftet är att slå sönder vår tillvaro, jag våga påstå att man struntar i djuren, de kan knappast ha fått det bättre. Det innebär att den nya byggnaden jag uppfört inte hjälper. Inte någon gång på dessa 25 år har jag fått min sak prövad i domstol i enlighet med de mänskliga rättigheterna.

Jag tar Sten-Gunnar Hörbergs fråga med mig till myndigheter och veterinärer. Det var 10 friska hästar som togs i beslagen, till vilken nytta har de för djuren?

Veterinär Kristin Alvarsson undersökte de omhändertagna djuren.

-Jag tycker absolut inte det här är roligt. Men det ingår i mitt jobb och jag vill inte veta anledningen till varför Länsstyrelsens omhändertar hästarna. Jag vet att det var djurförbud för Sten- Gunnar Hörberg men inte varför. Det är väldigt jobbigt att se djurägarna i ögonen när hästarna försvinner. Mitt jobb är att undersöka hästarna och lämna ett utlåtande. I princip var alla hästar i gott skick, det var mugg på någon. Vilken nytta för hästarna, ja, jag tror inte dessa hästar kommer att avlivas.

Poliskommissarie Åke Linnér. – Jag agerar på Länsstyrelsen uppdrag.  Jag vet inte varför djurägaren har fått djurförbud och det behöver jag inte veta.  Jag gör en bedömning utifrån Länsstyrelsen information vilka resurser jag måste ha med mig.  Ofta åker vi själva men denna gång ville jag att Länsstyrelsen handläggare Ingela Björklund skulle följa med. Jag beslutade också om två uniformerade dubbelpatruller. Jag vet att sådana här ärenden är känsliga och att det kunde bli trafikproblem när vi lastade hästarna. Vi kan inte ta hänsyn i vårt jobb att folk mår dåligt. Vi följer lagen. Jag anser att agerandet är rättssäkert eftersom de kan överklaga till förvaltningsrätten. Vilken nytta för hästarna, ja det krävs nog en flaska vin och middag för att kunna svara på den frågan säger Åke Linnér.

Katarina Andersson handläggare på Jordbruksverket konstaterar att lagen i första hand måste efterlevas. Nyttan för hästarna kommer i andra hand. Inger Nilsson veterinär och handläggare Länsstyrelsen och involverad i Sten-Gunnar Hörbergs djurförbud. Ett djurförbud föregrips av så många krav på åtgärder och även om det är byggnader så ska lagen efterföljas. De som har fått djurförbud har också föregåtts av lång tid för dem att åtgärda de fel vi påpekat. Men lagen ska efterlevas och utifrån detta har ingen betydelse om hästarna är friska.

Som utomstående betraktare tycks det som kommunikationen brister när paragraferna möter verkligheten. Sten-Gunnar Hörberg frågar sig; Jag undrar om det är det fel på min livsmålsättning eller vad är det samhället försöker säga mig på detta kostnadskrävande sätt? Länsstyrelsens tjänstemän läser lagen och är trogna paragrafryttare. Det vore bra med lite mänsklighet och i fall som Sten-Gunnar Hörberg som lever för sina hästar även lite tålamod för att få ordning på byggnaderna. Med djurförbudet har nu Sten-Gunnar Hörberg inte ens rätt att ge några hästar lite gräs! Men nu har han ställt i ordning ligghallar, stall och ladugård. Men konfrontationen har varit total så Länsstyrelsen tjänstemän vägrar att åka ut och titta på hans byggnader. Nu har en av hästarna avlivats. Det är tragiskt. En katastrof för Sten-Gunnar Högberg, men på ett vis också för Länsstyrelsen i Jönköping. Deras agerande bottnar inte i djurens bästa, det bottnar i behovet av att visa sin makt, att följa lagen och tappa fattningen när folk inte gör som de säger. I takt med att staten krossar djurägare som inte vanvårdar sina djur utan har ett för lågt tak, en utstående spik, eller fel upphängning för vattenhinken så ökar hatet, motståndet och maktlösheten. Tragiskt är ordet!

Så går det till när svenska djurskyddsmyndigheter avlivar friska djur.

 

 

Lotta Gröning

Jag är journalist, filosofie doktor i historia och egen företagare. Jag har nästan alltid jobbat med att bevaka politik. Jag har varit politisk chefredaktör på Norrländska socialdemokraten och debattredaktör på Aftonbladet. Jag kan betecknas som mångsysslare. Jag är nyhetskrönikör på Expressen, jobbar med seminarier om forskning och framtid för Axess tv, är moderator och föreläsare. Jag har skrivit flera böcker. Särskilt intresserad är jag av småföretagande och näringsliv, demokrati och samhällets förvandling och utveckling. Jag har också specialiserat mig på skola och utbildningsfrågor. Jag funderar mycket på framtiden och är oerhört nyfiken på vad som händer sedan.

10 Thoughts on “Sten-Gunnar friska hästar beslagtogs, nu slaktas de.”

  • Det enda jag kan säga är fy faaan för Länsstyrelsen, har råkat ut för exakt samma öde som Sten-Gunnar, DJURFÖRBUD när myndigheterna tagit hand om djuren såg dom bedrövliga ut, smutsiga mm mm,
    Avlivade för dom spydde vitt (stress) en hund som aldrig gått i koppel blev släpad till bilen sattes i bur har aldrig heller åkt bil, haft total frihet, han mördades,
    Djurens liv vart förstört, mitt liv vart förstört, Länstyrelsen ännu en fjäder i hatten,
    Hur kommer det sig att dom är tillåtna o driva häxjakt o mobba?????

  • Till detta maktmissbruk kan man t.ex. lägga det som visades i tv (Domstolen) om att man i Sverige kan häkta någon på väldigt lösa grunder och i flera år vilket ödelägger dennes liv.
    Sverige får mycket kritik av omvärlden då det är att likställa vid tortyr och helt rättsvidrigt……..

    Man kan dessutom nämna:
    Sveriges rasbiologiska institut SIFR (som var det första i världen?) grundades1922.
    Sveriges höga svansföring om ”ursprungsbefolkningar” och deras skydd runt om i världen på 70-talet, och hur man jävlats med samerna sedan dess…..
    Tvångssteriliseringarna från 1934 t.o.m. 2013! (förkom även i andra länder…).
    De sk. ”Barnhemsbarnen” och deras upprättelse, det dubbla sveket (Källa: Kaliber).
    Och i närtid det farsartade turerna runt Sture Bergvall med psykologer och poliser en viss åklagare m.fl.
    Och så här kan man hålla på år 2017, listan kan väl nästan göras hur lång som helst med alla dessa personer som bara blir överkörda i tysthet…….

    Källa övrigt: Wikipedia

    ”Ankdammen Sverige” framstår allt mer som en Diktatur på riktigt, de ingående byggstenarna finns där med inget tjänstemannaansvar och maktfullkomlighet / staten kan inte ha fel

  • Min väninna blev fråntagen sina hästar av Länsstyrelsen i Stockholm? Det var maktmissbruk på LST, Polisen och domstolen. Falska anklagelser från handläggarna. Ingen veterinär togs in före omhändertagandet, sedan konstaterades att hästarna var friska och välskötta men då gick det prestige i ärendet. Väninnan fick djurförbud och fick dessutom betala inackordering. Polisen sålde de värdefulla ras hästarna utan att auktionera ut dem. Någon fick köpa dem under slaktvärdet!!! Förvaltningsrätten avfärdade vittnen och uppenbara bevis för min väninna, för LST och Polisen och rättsväsendet kan inte göra fel. Fy fan va korrupt Sverige är.

  • Detta är förfärligt! Om nu makthavarna ska sätta dit djurhållaren Sten-Gunnar för att det inte stämmer med deras normer. De orkar ju tydligt och klart inte ens åka ut till hans gård, för att kolla att han gjort vad han har kunnat. för att få en chans till att få tillbaka sina hästar. Varför inte jaga de riktiga bovarna, som missköter och misshandlar sina djur.Djur som lever i urdåliga och ursmutsiga bås,som går i sin egen avföring och urin, ingen liggbädd mm. om de nu ens har det. Stackars alla djur som inte får en chans till ett drägligt liv. Bedrövligt anser jag.
    Självklart ska det finnas regler och paragrafer, när det handlar om djur!!!!Men ang. detta fall som tagits upp, är det bara makten som ska visa hur slipstenen ska dras. Fyyyyyy säger jag.

  • Jag köpte en gång två hästar som var omhändetagna. Jag frågade om de ville ha referenser på mig som köpare, men det behövdes inte. Jag tyckte att det var märkligt.

  • Jag tror på ökat tjänstemanna ansvar som en lösning. De som hanterar dessa ärenden fel behöver inte tag något ansvar. Tack alla för att ni bryr er vi måste försöka hjälpa Sten-Gunnar så inte alla hästar avlivas.

  • Det här är precis samma rättsosäkerhet som gäller när socialtjänsten hämtar barn. De säger att man kan överklaga men förvaltningsrätterna utgår från att soc utrett på ett rättssäkert sätt ,vilket inte är fallet.

  • Tack för att du skriver om ett ämne som ingen vågar ta upp. Har läst, sett protokoll, sett bilder på djur och blivit långt mer än förskräckt. I många fall är det direkta rättsövergrepp. Dessa ärenden ska ju gå till domstol – men det är sällan det händer eftersom en domstol har krav på bevisning. Skulle man få ärendet till domstol, där sannolikheten att få rätt är relativt stor, så har länsstyrelsen ändå avlivat eller sålt djuren alldeles för billigt.
    Det skulle vara bra med ett tjänstemannaansvar. Då måste man stå för de fel man gör.

  • Det är så sjukt. Jag som har jobbat som förordnad skatterevisor arbetade med väldigt höga krav på att arbeta med saklighetsprincip, proportionalitetsprincip och respekt för mänskliga rättigheter. Det verkar som om de här handläggarna inte har fått utbildning i myndighetesutövning. Deras jurister ger intryck av detsamma. Har de ett hemligt uppdrag att få bort så mycket djur som möjligt från Sverige. Är det inte en mänsklig rättighet att ha djur?

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *