Matuppror skulle det vara något?

Vad säger ni om ett matuppror? Är det rimligt att Sverige har så låg inhemsk livsmedelsproduktion att vi har matbrist på tre dagar ifall transporterna stannar från Europa. Är det rimligt att Kris och beredskapsmyndigheten uppmanar oss att köpa konserver?
Är det inte helsjukt att antalet bönder blir färre och färre?

Eftersom vi i Sverige har en god djurhållning och lite antibiotika i maten borde vi inte köpa sådan mat.
Är det inte sjukt att vi inte bryr oss i vad vi äter?
Billigt kött från länder som misshandlar sina djur stoppar i dem mängder av antibiotika och det äter vi utan att tänka. Det mesta tycks kunna omvandlas till nötkött. Nu senast hästkött som bevisligen var preparerat med mediciner gjordes till nötrulle på Scan. Produktionskedjan har så många leverantörer så när maten hamnar i butiken tycks ingen ha kontroll. Är detta rimligt?
Men ytterst handlar det om oss konsumenter. Politikerna tycks vi kunna räkna bort. De får oss att tanka får 15 kr litern för världens klimat samtidigt som kineser köper bensinen för fyra kronor. Den är heller inte mycket dyrare i USA. Svenska landsbygdsstöd har används för att rationalisera jordbruket och antalet jobb och bönder har drastiskt minskat. Men byråkrater och organisationer har håvat in stödpengar och lever gott.
Jag undrar rent ut sagt vem som har tänkt ut den här strategin och varför den politiska enigheten är så stor. Så undrar jag vad vi konsumenter är för några egentligen. Vi säger att vi bryr oss, vi säger att barn och barnbarn är viktiga, vi säger att vi inte ska överföra skulder på kommande generationer. Men allt är bara skitsnack. Om vi inte bryr oss man vad vi äter, var maten produceras och hur framtiden utvecklas så kan jag bara säga fortsätt och mumsa i er allt som är billigt men klaga inte. Du har nämligen också ett ansvar!

, ,

18 Svar på Matuppror skulle det vara något?

  1. Bernt Johansson 6 januari 2014 klockan 4:28 #

    Kära debattörer!
    Ni verka vara väldigt överens om att maten är en grundförutsättning för överlevnad. Jag hoppas även att vi är överens om att matproducenterna i ett land är en av de viktigaste yrkesgrupperna.
    Som en följd av vissa natur lagar är matproducenterna, i primär ledet, hänvisade till det områden i vårt land som har den största negativa effekten av urbaniseringen som inte är en ny företeelse utan har pågått i decennier.

    Kan orsaken till urbanisering vara att den offentliga maktapparaten inte följer logikens eller förnuftets principer utan mer styrs av hur den offentliga debatten utnyttjas politiskt för att vinna opinionen för makt åt den enskilde och den grupp man tillhör. Resultatet blir att samhällets utveckling följer slumpens lagar inte logikens eller det som är bäst för medborgarna i samhället.

    I det spelet har inte landsbygdens folk varit och är inte särskilt framstående, kanske beroende av att där styrs agerandet mer av sunt förnuft än strategier och taktik.

    • Magnus Malmsten 6 januari 2014 klockan 9:29 #

      Ligger mycket i vad du säger Bernt!

  2. Magnus Malmsten 3 januari 2014 klockan 4:47 #

    Hej Lotta,

    Bra att du har uppmärksammat detta. Det du nämner i texten är att likna vid ett skrap på ytan av något mycket stort och dunkelt. Exempelvis Finland och Norge har en självförsörjningsgrad på över 80%. Dom har den senaste stora europeiska krisen i minne, 2:a Världskriget. Våra grannländer blev drabbade på ett helt annat sätt än vad vi blev.
    Bortsett från de märkliga förhållanden som du pekar på, finns en rad av för de gröna näringarna negativa skeenden i vårt land. Hör av dig om du vill veta mer …

    Magnus Malmsten
    Landsbygdspartiet Oberoende

  3. Mats Carlsson (@LilleMats) 2 januari 2014 klockan 4:42 #

    Det handlar mycket om ekonomiska förutsättningar gentemot övriga Europa.
    Lars Wilderäng som driver bloggen Cornucipia tar regelbundet upp denna fråga.
    Här är ett exempel:
    http://cornucopia.cornubot.se/2012/12/darfor-ar-maten-nast-dyrast-i-sverige.html

  4. tidfaktorekonomi 2 januari 2014 klockan 1:39 #

    Det finns enskilda individer som driver olika matuppror (hedervärda människor). Allt går dock väldigt långsamt. Enskilda som har råd och kommit till insikter om den smörja som säljs i butikerna kan göra valet att börja handla av närliggande bönder och de som hjälper dem distribuera. Partipolitikerna som ”arbetar” åt oss har fortfarande som första och största mål att öka tillväxten (för att de själva inte ännu insett att det är en omöjlighet på en planet med ändliga resurser). Bakom dem finns bankerna (som tillhör de allra rikaste av alla företag i världen). Hur ska vi alla vakna och inse att med dagens politiska system kommer inget att förändras till det bättre – eftersom de upprätthåller de värdelösa ekonomiska strukturerna? Det går alldeles för långsamt.
    Anders Darenius: Det finns inget samhälle som är självförsörjande i Sverige …det var det naivaste jag läst på länge.

    • Anders Darenius 2 januari 2014 klockan 4:19 #

      Bästa Tidfaktorekonomi! Läs min kommentar till Per-Inge här ovan så förstår du kanske vad jag menar.

      • tidfaktorekonomi 2 januari 2014 klockan 5:40 #

        ok. visst har Du rätt. OM inte OM hade varit, om vi inte hade haft skuldbaserde pengarna som tvingar oss att trefaldiga skörden, om propagandan inte hade varit så stark och pådyvlat oss bilden av hur värdelösa vi är om inte vi också har alla dess ”onödiga” saker.
        Anna Gustin

        • Anders Darenius 3 januari 2014 klockan 11:55 #

          Helt visst och sant, Anna. Trevligt namn förresten.
          Läget var oändligt mycket mer prekärt för svenskarna i mitten av 1800-talet. Superi och svält. Vad hände då? Man – ganska ofta kvinnorna sa ifrån – nu får det vara nog, – tog sig samman och gick samman. Samverkade och bildade fyra folkrörelser som ledde till att ett av Europas fattigaste länder med en oerhöt omfattande export av sina mest arbetsföra medborgan vände på allt och blev ett av världens rikaste.

          Allt sitter i huvudet. Vill vi ha ändring gäller det att påverka våra medmänniskor. Förändra deras efterfrågan. Väcka dem med eget föredöme. Starta ABF-kurser i matlagning med sunda råvaror och bilda matlagningsceller som spride handfast kunskap. Gör matlagning till Grejen med stort G. Slow-food-rörelsen finns redan. Bara att haka på.

          • tidfaktorekonomi 3 januari 2014 klockan 12:17 #

            Nu kan jag ju bara hålla med igen. Och jag gläds också åt alla människor som håller på med den viktigaste biten av överlevnad – maten. Jag skäms att säga det men allt som har med köket att göra får jag kortslutning av…så i ren självbevarelsedrift är det min man som lagar mat och håller på med en massa saker kring det (ekonomiskt). Det är såklart bra att ha koll på sin historia men nu är vi kanske mitt i något som kanske inte kan definieras förrän i framtiden. Men alla som känner att något är allvarligt fel…hanterat, av dem som vi avlönar för att sköta våra samhällen – alla dessa måste göra något nu. En del är väl kommunikation, försök till att sprida det man ser som viktigt. Så tack för att Du skriver./Anna

  5. Pernilla Sjöstam 2 januari 2014 klockan 12:35 #

    I alla år har jag handlat svensk mat men så förändrades livet och jag har hälften så mycket pengar till familjens förfogande. Med ångest tvingas jag nu köpa utländskt kött ibland och får försöka hitta bättre alternativ än kött på bordet. Jag vet att många väljer det billigare alternativet trots att de har råd men för många av oss handlar det faktiskt om att pengarna inte räcker till. Förändring behöver komma till när det gäller påslagen mellan producent och konsument när det gäller de svenska varorna, jag tror att det skulle ge mig och andra möjligheten att välja mer närproducerat.

    • inezabrahamzon 2 januari 2014 klockan 12:58 #

      Ja, visst är det så. Det kan vara svårt att välja ”rätt” när kassan är skral. Det finns många aspekter på det här. Men bra mat – utan en massa kemikalier och skit måste vara en mänsklig rättighet. Inte ens det har vi med någon självklarhet idag.

  6. Urban Laurin 2 januari 2014 klockan 11:52 #

    Urban Laurin Uppror mot vad och för vad? Det finns redan flera matuppror så det är viktigt att göra något nytt. Skillnaden mot http://www.camillasmatuppror.se/ och http://www.dyraremat.nu/ ??

  7. Anders Darenius 2 januari 2014 klockan 10:29 #

    Hej!
    1) Jag tycker ditt perspektiv är alltför nationalistiskt. Herrljunga är självförsörjt på och exportör av livsmedel medan Stureplan bara är självförsörjande på skräp och gräs.
    2) Vad skall den stackars KriBe-myndigheten göra? Fatta politiska beslut om att gå ur EU, återinföra värnplikten och återuppliva K-företagen?
    3) Ingen har tänkt ut detta utan det är effekten av penningekonomi, frihandel, specialisering, kundfokus och urbilliga transporter.
    4) Vi konsumenter är ganska lättledda och väldigt lydiga. Minnens I Håtunaleken i Wasa-bröd(er)? Leken med 68 brödskivor?

    Sociala medier i alla ära men Jag tror mer på väckelsemöten typ Tupper-ware-partyn hemma hos folk. Handfasta Hands-On möten med tungomål typ Slow!-Slower!- Slowest! och en början hemma hos predikanterna Morberg & Mannerström.

    • Lotta Gröning 2 januari 2014 klockan 12:01 #

      Hej Anders
      varför tycker du perspektivet är för nationalistiskt. Självklart är detta kontentan av penningekonomi, specialisering och urbilliga transporter. Ska vi nöja oss med att konstatera det?

      • anders Darenius 2 januari 2014 klockan 3:51 #

        Hej Lotta!
        Nationalistiskt därför att du skrev: ”Sverige har så låg inhemsk livsmedelsproduktion att vi har matbrist på tre dagar ifall transporterna stannar från Europa” . Nej, vi skall inte heller nöja oss med att konstatera varför det blivit så här och framförallt inte tro att lösningen vare ligger i att backa tillbaka till forntiden eller starta en uppifrån-revolution som den anonyme tidfaktorekonomen antyder. Vi kan stödja tidningen ÄTER och Slow-foodrörelsen men sen finns det nog också en del att göra inom den existerande politiska ramen. BiBilreformen går att genomföra och vi borde sätta fart på ekonomforskarna så att vi kan ta hänsyn till samverkanseffekter samt sociala och biologiska risker när vi gör investeringskalkyler.

    • Per-Inge Svensson 2 januari 2014 klockan 12:02 #

      Hej Anders, jag tror inte ett dugg på att Herrljunga är självförsörjt på livsmedel. Där liksom överallt bygger livsmedelsproduktion på att vii importerar handelsgödsel, bekämpningsmedel, diesel, soja- o palmolja mm

      • Anders Darenius 2 januari 2014 klockan 4:16 #

        Hej Per-Inge! Missförstå mig rätt. Även Herrljunga-borna vill ha mobiltelefoner, bilar och annat helt onödigt. För att få pengar till sånt som inte tillverkas i Herrljunga måste man trefaldiga normalskörden med hjälp av diesel till traktorer och kvävegödsel. Om man inte brydde sig om sådan lyx så vore man självförsörjande eftersom åkerjorden inte är bortforslad till Stureplan.

        En meningsfullt diskussion kring detta allvarliga ämne måste dock ta sin utgångspunkt i kunskaper och fakta, inte gnäll och flum. Jag tror på en innovativ tankesmedja som samlar och analyserar fakta. Om den här bloggen ,kunde leda fram till något sådant så vore mycket vunnet!

  8. tidfaktorekonomi 2 januari 2014 klockan 10:21 #

    Alla som har råd:
    Stötta därför all lokal produktion där ni bor. Eller hjälp verksamheter som http://www.lokalkapital.se
    Registrera er som privatperson eller företag.
    Gör en investering på 500 kr i Åremjölk

Kommentera