Just för att vi är i Corona tider är det värt att ta upp frågan om elskatt och nätavgifter. Skatten är elpriset absolut största post och nättarifferna är nummer två. Med skatter och tariffer har regeringen satt konkurrensen är spel på elmarknaden. Det har nämligen liten betydelse vad du väljer för elbolag eftersom det skiljer några ören mellan de olika bolagen. Det är nätavgifterna och skatten som har betydelse. Här talar vi om skatt på skatt och avgift på avgift.

All offentlig makt i Sverige utgår från folket och folkets främsta företrädare är riksdagen. Så står det skrivet i vår grundlag. Men förordar en majoritet av folket diskriminering och orättvisor? Folkets så kallade företag Vattenfall inrymmer både produktion av el och nät. Och nätet är ett monopolföretag som genom sin organisation gynnar storstäder och södra delen av landet och missgynnar Norrland. Jag undrar också om en majoritet av folket tycker det okej att regeringen genom januariöverenskommelsen höjer energi- och bensinskatter varje år. Bor du inte i en storstad, har du inte en hög inkomst och någon som kan dela dina utgifter har du snart inte råd att leva. Nätavgifter och bensinskatter gröper ut din ekonomi, samtidigt som staten dragit sig tillbaka. (Nu är bensinpriset lågt tack vare priset på olja) Märkligt nog, de som producerar mest betalar mest.

Harsprånget är Sveriges största vattenkraftverk med en effekt på 977 MW. Porjus kraftproduktion är Sveriges tredje största kraftverk. Letsi var det första kraftverket som byggdes i älven, och är idag landets fjärde största. Dammen i Messaure är Sveriges tredje högsta damm. Dessa är fyra av åtta kraftverk inom Jokkmokks kommun är alla ägda av Vattenfall. Kraftverken har en avgörande betydelse för Sveriges elproduktion. I Jokkmokk har elpriset ökat med 4549 kr sedan 2013. I de län som hyser Vattenkraften och förser Sverige med el tar Vattenfall ut de högsta nätavgifterna. Det är förstås politiska beslut som ligger bakom. Argumentet för högre priser i norr är att det är så långt mellan kunderna. Märkligt egentligen för längsta avståndet från vattenkraften har ändå Stockholm och södra delen av landet.

Jokkmokks kommun däremot har stora ekonomiska problem, med ett underskott på 15 miljoner kronor under 2019 och nästa år blir inte lättare.  Stora besparingar väntar i en av landets fattigaste kommuner. Energiskatten som vi betalar på elnätsföretagets faktura numera uppgår i år till 44,13 öre per kWh inklusive moms. Det innebär att vi betalar moms på skatten! Frågan är om det verkligen är rimligt? Skatten höjs varje år och ökningen innebär en 1000 mer om året för en vanlig villaägare enligt föreningen Skattebetalarna.

Nätavgifterna är dessutom kopplade till det lokala monopolet, en rörlig del utifrån KW du förbrukat ca 30 /per KW.  Utöver den rörliga delen finns en massa fasta avgifter där lokala monopol kan ta ut vilka avgifter som helst. En nätavgift borde utgå ifrån vilken effekt man vill ha, men så är det inte. Vi betalar inte kostnaden för vad de levererar, vi betalar betydlig mer. Det är makalöst att regering och riksdag kunde avreglera elmarknaden när det inte finns tillgång till konkurrens.

Vi elkonsumenter får alltså betala för politikernas märkliga energipolitik, bort med kärnkraften, fram med förnybart och exploatering av stora delar av landet skogar. Till råga på allt pådyvlar de oss högre bensinpriser för att skrota de bilar som betalt sin miljöskuld och ersättas av ny storkonsumtion av bilar och cyklar på el.

I valrörelsen fick många ett hopp genom att regeringen lovade att de dyra nätavgifterna skulle sänkas. Energimarknadsinspektionen har gett Vattenfall och andra elbolag ett bud på att sänka avgifterna med 20 procent. Det skulle ske från årsskiftet. Vattenfall och flera andra har överklagat beslutet, Eva Vitell, som sitter i ledningen för Vattenfall Eldistribution förklarar nätavgifterna kommer att sänkas men kan inte säga när.

  • Vi måste också ta med i beräkningen att Svenska Kraftnät med höjningar på stamnätet med 24 procent. Men det är fullständigt orimligt att våra privatkunder inte har samma pris för nätavgifterna, till samma elpris oavsett var man bor i landet, säger Eva Vitell med undertryck! Det har vi påpekat i flera år.

Nu måste vi stanna upp och tänka till! Svenska Kraftnät är också en statlig myndighet styrd av politiska beslut. Så när regeringen lovade sänkta nätavgifter i monopolföretaget fick alltså Svenska Kraftnät signaler om att höja priserna för stamnätet. Vilka drabbas tror ni?

Regering och riksdag lever på centralism och lojala lokalpolitiker. Staten checkar ut i landet för att bygga upp stora administrativa centrala kolosser i Stockholm och i regionsstäder. I Jokkmokk som varit exploaterad och utnyttjad i decennier, lever drömmen kvar om mer statlig verksamhet. Nu hoppas kommunalrådet Robert Bernhardsson (S) på en gruva I Kallak mitt i Sameland, en dröm som splittrar kommunen. Men tron på partiet är större än på jokkmokksbornas möjligheter att driva sin egen utveckling.

Lotta Gröning
Jag är journalist, filosofie doktor i historia och egen företagare. Jag har nästan alltid jobbat med att bevaka politik. Jag har varit politisk chefredaktör på Norrländska socialdemokraten och debattredaktör på Aftonbladet. Jag kan betecknas som mångsysslare. Jag är nyhetskrönikör på Expressen, jobbar med seminarier om forskning och framtid för Axess tv, är moderator och föreläsare. Jag har skrivit flera böcker. Särskilt intresserad är jag av småföretagande och näringsliv, demokrati och samhällets förvandling och utveckling. Jag har också specialiserat mig på skola och utbildningsfrågor. Jag funderar mycket på framtiden och är oerhört nyfiken på vad som händer sedan.

One Thought on “Konkurrensen på elmarknaden är satt ur spel”

  • Ett typexempel på hur maktgalna politiker kortslutit demokratin.

    Elnäten som ägdes av kunderna såldes ut och inte sällan fick avdankade politiker höga löner i nya bolag.

    För pengarna köptes dyra anläggningar typ idrottshallar som i sin tur kräver eviga kostnader för drift och underhåll.

    Nätbolagen får bara göra 6% i vinst på satsat kapital (vilket kunderna bara kan drömma om på sina pensionsbesparingar).

    Resultatet är att inventarier byts då de är avskrivna inte då de tjänat ut tekniskt, de sämsta medarbetarna flyttas från konkurrensutsatt verksamhet till nätbolagen, var gång de säljs till ökade priser blir 6% än mer pengar för kunderna.

    Så infördes en klimatpolitik med resultat att fungerande kärnkraft stängdes i förtid och elcertifikat finansierar förbränning av importerade sopor som vars aska med tungmetaller läggs ofta på dyr privat öppen deponi, till det monopol för fjärrvärmenäten och energiskatt för industrins restvärme så de släpper den rätt ut i naturen då skatten är för hög att göra det lönsamt att ta till vara.

    85% av kostnaden med ett kärnkraftverk är inte reaktorn så det skulle vara mycket billigt att köpa in walk away safe snabba saltsmältreaktorer som drivs av att destruera dagens kärnavfall för att montera i alla kärnkraftverk med avstängda reaktorer.

    Med klimatpolitiken som motiv höjs hela tiden skatter och avgifter på elektricitet, samma här i Norge, trots att inte elproduktionen i något av länderna skapar utsläpp av CO2 vilket visar med önskvärd tydlighet att klimatpolitik inte handlar om klimat men om makt.

    Skulle inte energiskatter och avgifter höjts sedan välfärd och välstånd växte som snabbast så skulle produktivitetsutvecklingen flytta makten från riskdagen till folket, från Stockholm till landsbygd, från myndigheter till den friska delen av näringslivet och folket.

    Klimatpolitiken har vidare lett till rejält fördyrande byråkrati på snart sagt var verksamhet se om inte annat kostnaden att bygga ett hus.

    Lösningen är direktdemokrati där de röstande måste klara en test som visar att de satt sig in i frågan, maximal subsidiaritet och på sikt en tröghet så flera ”ändra” måste vinna mot ”ändra inte” för att implementeras.

    Då får Sverige ett folk där sammanhållning tar över från splittring, samhällsengagemang tar över från politikerförakt och framtidshopp från framtidsdystopier.

    Alternativet är att dagens makthavare kämpar med näbbar och klor för att inte dela makten med folket och Sverige blir en polisstat med låga skatter där få litar på samhället och splittringen resulterat i inhägnade bostadsområden.

    Hur svårt är det att fatta?

    Inget samhälle är bestående om inte flertalet drar åt samma håll och lojaliteten till samhället är större än till etnicitet, religion, klan eller i yttersta fall familj och eget liv.

    Högskattesamhällen är extra beroende av ett homogent folk som drar åt samma håll och delar framtidsvision.

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *