En orättvis skola utan relevans?

Den svenska skolan har under decennier förlorat sin relevans och kapacitet. Sverige är inte är ensam om detta problem, många andra länder i väst, i EU, i USA har samma olyckliga utveckling. Förklaringarna i många, men en starkt bidragande orsak är att västvärldens politiker inte har hängt med i samhällsutvecklingen och inte förstått utbildningens betydelse. Av någon anledning har de fastnat i det gamla tankesättet att väst är ledande och övriga länder stadda under utveckling.

Jag var i Bryssel i höstas och deltog på ett seminarium om utbildning och läroplaner som Microsoft arrangerade för lärare och rektorer från EU-länderna. En av huvudtalarna var Xavier Prats-Monnè som är generaldirektör för Commissioner of Education and Culture.

Han slog fast att Europa har halkat efter och att det krävs stora förändringar i hur vi utvecklar lärandet och utbildningarna. Han lyfte fram ett varnande exempel: 1/3 av dem som har högre utbildning och som är 50 plus kommer från USA.  1/3 av dem som nu skaffar sig en högre utbildning kommer från Kina. Med andra ord, det är stora utmaningar men det finns också stora risker påpekade han.

– I EU-inträde kan vi inte tala om för andra länder hur de ska göra, det måste länderna bestämma själva. Men påpekade Xavier Prats-Monnè bara för att du har en utbildning eller har gått i skolan har du inte kompetens eller utbildning nog för att veta hur vi bör förändra utbildningssystemet. Innovationerna kommer inte från lagar och regler och institutioner, det kommer från innovativa utbildare slog han fast.

– Det är utbildarna som måste vara motorn i förändringen. Europa har förlorat självförtroendet för vår framtid. Vi har förlorat tron på utbildning och på vår förmåga. Efter kriget transformerades samhället och Europa av en generations av builders – byggare. Idag behöver vi göra samma resa men de som transformerar samhället måste vara en generation av utbildare.

Xavier Prats-Monnè lyfter fram utbildarna som samhällsentreprenörer. Det är en utveckling som redan pågår. Många lärare och utbildare på skolor i USA, Australien, Canada och Storbritannien jobbar redan så. Även i Sverige finns det drivande lärare som bryter gamla traditioner och tänker nytt. De kliver in där politikerna saknas. För det är verkligen så att politikerna saknas. De har inte hunnit med i utvecklingen. Det innebär i sin tur att de skolor som har innovativa lärare går före, menan andra fortsätter i undervisningen i traditionell gammal stil. Sveriges skolor uppfyller inte kravet på rättvisa och likabehandling i undervisningen.

När Storbritannien fattade beslut om att programmering skulle ingå i läroplanen fattade regeringen Reinfeld beslut om att mobiltelefonerna skulle förbjudas i skolan. Nu när barnen i engelska skolor får lära sig programmeringsspråket gör regeringen och alliansen upp om betyg från fyran. Det är helt olika världar. Svenska politiker oavsett regering har också överlämnat vidareutbildning av lärare i IT och pedagogik till det privata näringslivet. För något år sedan gjordes lärarutbildningarna om, då missade man också it och pedagogik. Nu har professor Uno Fors på Stockholms universitet fått i uppdrag att arbeta in detta ämne i lärarutbildningen.

De stora privata aktörerna är Google, Microsoft och Apple som på olika sätt utbildar och säljer sina tjänster och varor till skolorna. Men inte bara det, företagen påverkar samhällsutvecklingen och utbildningsväsendet. De finns där med sina visioner när politikerna inte hänger med. De kräver förändring. Ta Google som ett exempel. Länge rekryterade de sina medarbetare från amerikanska universitet och valde studenter med högsta betyg. Nu har de ändrat strategi. Universiteten är bara en förlängning av gymnasieskolan och deras ledarutbildning är föråldrad slog företaget fast. Istället letar de talanger och de söker personer med stor kognitiv förmåga som snabbt kan sammanfoga information från olika håll.

Jag har följt Microsoft under flera år och deras sätt att arbeta med utbildning och lärande.

Anthony Salcito är vice VD för utbildning för Microsoft Corporation organisation. Jag har intervjuat honom vid flera tillfällen. Han arbetar med utbildningsinstitutioner och partners globalt för att introducera tekniken som ett sätt att optimera lärmiljöer och inte minst elevernas resultat. Anthony Salcito reser över hela världen och besöker ofta skolor och pratar med lärare och politiker. Han är en av Microsofts toppchefer som också arbetar med utbildarna i klassrummet. Microsoft bygger sin strategi utifrån de globala och ekonomiska utmaningarna nationer står inför när det gäller nya utmaningar i den offentliga sektorn, nya arbetstillfällen och ekonomiska möjligheter i en krympande ekonomi. Microsoft ser tekniken som en lösning. Företagets strategi fokuserar på att stötta ledare och institutioner så de kan förnya sin verksamhet på egna villkor. Microsoft hjälper regeringar, skolor, sjukhus och andra offentliga institutioner utnyttja strategiskt innovationskraft för att möjliggöra nya lösningar och bättre effektivitet.

2013 var jag i Prag på Microsoft stora event på temat Partners for Learning. Där var politiker, rektorer, forskare och över 600 lärare från 86 länder och bytte erfarenheter. Den stora frågan var inte bara vad tekniken kan göra för lärande utan också vilken slags utbildning behöver vi för 2000-talets samhälle. Microsoft jobbar över hela världen, de knyter till sig forskare, lärare, utbildare och politiker. De gör analyser och är med och initierar forskningsprogram. The 21st Century Learning är ett projekt knutet till universitetet i Melbourne där över 250 forskare från hela världen har deltagit och utarbetat en strategi för 2000-talats lärande i förhållande till de krav och förändringar som samhället genomgår. EU och Sverige har under förra året anslutit sig till det programmet.

Anthony Salcito menar att världens arbetsmarknad förändras väldigt snabbt. Han lyfter fram utbildning som en drivkraft för ekonomisk styrka. Det är flera länder som idag också talar om utbildning som drivkraft för tillväxten. Målet för alla länder måste vara att fler skaffar sig en högre utbildning, minst 40 procent av befolkningen bör ha det. Dit är det långt. Ett tydligt varningstecken är att arbetslöshet bland unga ökar. Många studenterna har dessutom svårt att förstå vad som egentligen händer, menar Anthony Salcido.- Framtidens yrkesliv kommer att präglas av att att ha många karriärer, kanske 10 stycken under yrkeslivet., säger han.

Anthony Salcito slår fast att alla behöver utbildning för att klara de utmaningar vi står inför. Han använder det bibliska citatet: Ge en man en fisk och du kan mätta honom för en dag. Men lär en man att fiska och du kan föda honom för livet.

Vad ser du för hinder för nytänkande?

– Det viktigaste är att förändra förväntningarna. Skolor förändras visserligen men väldigt traditionell med lite nytänkande. Det resulterar i att skolorna inte utbildar eleverna i de färdigheter som näringslivet behöver eller i de färdigheter som bidrar till att skapa de nya jobb som stöttar den ekonomiska utvecklingen. Microsoft var med inför 2015 att utveckla Pisa testet så att man i år också kommer att mäta förmågor. Just att satsa på förmågor är en nyckelfaktor för framtidens näringsliv, säger Anthony Salcito.

En utmaning som många länder står inför är att förstå hur näringslivet kommer att utvecklas och vilken kompetens som krävs av de anställda.

-En av utmaningarna är politikernas dröm om nya jobb i den traditionella industrin. Det innebär i sin tur att de satsar på en utbildning som får liten effekt och där pengarna inte gör särskilt stor nytta. Jag har träffat många ledare som drömmer om en dator till varje barn, men det räcker inte. Datorn demonstrerar förändring. Men problemet är att det finns dålig grund till förändring i skolans organisation. Det är svårt att få förändring på ledarskapsnivå, svårt när det gäller pedagogiken. Skolledare och lärare jobbar traditionellt. De funderar inte över vilka färdigheter eleverna behöver, de har ofta inte en organisation för lärande för lärarna. Med en dator till varje elev tillför du bara nya problem till en gammal organisation om du inte vet vad du ska använda datorn till– det är utmaningen, säger Anthony Salcito!

Han fortsätter -Jag brukar fråga politikerna vad vill ni åstadkomma med datorn. Datorer kommer och går, tekniken förändras och det innebär att vi måste ha en vision vad vi ska åstadkomma. Vi har nya problem i en ny värld. Vår utmaning är att få ledare att förstå förändringen, alltså vad är målet vi ska åstadkomma?

Vilken är din vision?

Vi måste få en djärv vision för förändring, nya vägar för entreprenörskap, nya ledare och nya byggare i klassrummen

Vad händer i klassrummet? Hur får de färdigheter de behöver?Största utmaningen är att pengarna vi spenderar på utbildning inte får de utfall vi behöver och förväntar oss.En djärv vision är kanske inte är att öka antalet godkända i alla ämnen utan att skapa ett bättre samhälle säger Anthony Salcito.

De nya världsföretagen har ett gigantiskt försprång. De behärskar tekniken, de talar dataspråket, och de programmerar våra liv och övervakar oss. De är långt före politikerna i sitt tänkande, de vet vilken kompetens samhället behöver för att utveckla näringslivet och givetvis sina egna företag. De säljer visioner, de säljer tekniska lösningar i allt från sjukvård och skola till försvar och demokrati. De påverkar samhällen och politiker, de har kommit mycket längre i sina strategier och i kunskapsinhämtande än världens ledare. De träffar fotfolket, alla de som vill förändra och kräver förändring. De säljer sina produkter och utser de framgångsrika, de som är goda exempel genom sin verksamhet. De bestämmer inte allt Microsoft, Google och Apple men de vet vad de vill och de är mäktiga opinionsbildare med gid insyn i människors vardag.

 

 

 

 

, , , , , , ,

Trackbacks/Pingbacks

  1. Djärva visioner  | #skolvåren - 23 mars 2015

    […] Vad tänker du när du läser artikeln? […]

Kommentera