Som liten skogsägare ser jag med fasa på hur de stora skogsbolagen offrar enorma skogsområden för att upplåta marken till vindkraft enbart i profitens intresse. Åke Westberg som är divisionschef för SCA Energy sprudlar av glädje när han i senaste numret av Skog & Industri konstaterar att det på SCAs marker finns plats för flera tusen vindkraftverk. ”Vi har stark tilltro till vindkraft och ser gärna att det byggs på våra marker”, säger han.

Åke Westberg är inte ensam. Han har goda medlöpare, i Sveaskog och Stora Enso och Södra bara för att nämna några av de stora aktörerna. De planerar tillsammans med Vattenfall, Swevind och Arise Windpower att bygga många tusen vindkraftverk under den närmaste framtiden. Frågan som jag ställer är; om vindkraften ens bör ses som en angelägenhet för skogsindustrin? Vindkraften gynnar knappast skogen, snarare förstör den stora markområden, där vi kunde ha planterat träd för kommande generationer. Dessutom försvårar vindkraften för djurliv och jakt i generationer framåt. Hela Allemansrätten hotas. I värsta fall blir förfallna betongfundament kvar i all framtid på bästa skogsmark. Det kostar 30 miljoner att bygga ett vindkraftverk och i många kontrakt med skogsägarna framgår det att det inte är vinkraftbolagen som ska montera ned kraftverken, utan det är markägarens ansvar. Totalkostnaden för att sönderdela, frakta bort och deponera ett fundament uppskattas till drygt fem miljoner kronor. Dessutom finns en övergripande fråga som ingen myndighet hittills har svarat på: får ett betongfundament som väger 1300 ton lämnas kvar i marken?

Allt handlar bara om pengar. Vi vill gärna ha flera ben att stå på konstaterar Åke Westberg på SCA energi. I samma artikel om ”Vindkraft bingo för skogsbranschen” säger Anders Heldemar energichef på Stora Enso att Vindkraftutbyggnaden i Finland är viktigast för dem nu eftersom där finns en inmatningstariff som garanterar 83,50 Euro per MWh.

Jag tänker i mitt stilla sinne, inte skulle jag vilja ha skog som gränsar till dessa storbolags marker. Inte vill jag ha några rådgivare från dessa bolag heller. Har man bara dollartecken för ögonen och inte förmågan att tänka på skogsindustrins bästa då har man tappat kontakt med den näring man representerar.

På andra områden i samhället föraktas många människor som lever på bidrag. Märkligt nog kommer bidragstänket inte upp i dessa sammanhang. Men vindkraftutbyggnaden bygger helt på stora statliga bidrag fast det kallas subventioner och när elpriset är lågt räcker inte ens dessa subventioner till eftersom vindkraften i sig är så olönsam.

När Sverige ödelägger stora skogsområden så är vi i gott sällskap. I 2014 års upplaga av Världsnaturfondens Living Planet Report, som nu lanseras globalt har Sverige gått från trettonde plats till tionde plats i ”värstingligan” när det gäller att leva över våra tillgångar. Vi kommer efter Saudiarabien, Belgien, Singapore och USA när det handlar om miljö och ekologi. Det skulle behövas 3,4 jordklot om alla i världen skulle leva som vi svenskar. Nu motsvarar det svenska fotavtrycket hela 3,7 planeter. En av förklaringarna till världens ekologiska elände är att vi avverkar mer skog än vad vi återplanterar.

Det värsta i allt detta är att regering och riksdag driver på vindkraftetableringarna. Ska du byta elavtal får du billigare el om du väljer att stötta vindkraften. På område efter område urholkas demokratin i denna fråga. De rödgröna gick till val på att avskaffa det kommunala vetot när det gäller vindkraftutbyggnad. Det bärande argumentet var att de stackars kommunalråden skulle slippa alla arga medborgare som protesterar mot vindkraftens etablering i närområden. Trots att stora producenter som Danmark tvingats sälja vindkraftel med förlust så struntar ansvariga politiker i nackdelarna, de fortsätter sin bidragspolitik och utbyggnad. Framtidens generationer kommer att få leva med enorma områden där stora betongfundament har förstört skogen, skrämt bort djurlivet och sett till att en återplantering av skog är omöjlig.

 

 

 

 

 

Lotta Gröning

Jag är journalist, filosofie doktor i historia och egen företagare. Jag har nästan alltid jobbat med att bevaka politik. Jag har varit politisk chefredaktör på Norrländska socialdemokraten och debattredaktör på Aftonbladet. Jag kan betecknas som mångsysslare. Jag är nyhetskrönikör på Expressen, jobbar med seminarier om forskning och framtid för Axess tv, är moderator och föreläsare. Jag har skrivit flera böcker. Särskilt intresserad är jag av småföretagande och näringsliv, demokrati och samhällets förvandling och utveckling. Jag har också specialiserat mig på skola och utbildningsfrågor. Jag funderar mycket på framtiden och är oerhört nyfiken på vad som händer sedan.

One Thought on “Bidrag är modellen för skogsbolag”

  • Kloka och modiga ord! Det är inte många som vågar kritisera vindkraften. Det var även många oroliga och likväl kloka ord, som Lotta uttalade i inledningen av P4 Extra idag den 30 dec. Oron om Sveriges fortsatta välstånd eller brist på välstånd efter alla inkompetenta politiker har fått röra till sakernas tillstånd utan tidigare motstycke. Man ju inte heller utkräva ansvar av en politiker, vilket borde vara en självklarhet. Att försöka rösta bort dem är oftast bara ur askan i elden. Fortsätt elda på debatten, Lotta!

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *